Forgetmenot

Det blev en bra kväll. Det var ganska mäktigt att se musikvideon på stor duk, och det var lite folk i publiken fastän vi saknade vissa som vi hade bjudit in och som hade sagt att de skulle komma. Pressen var där, lite mingel och fotografering och intervju med klassen innan visningen. En annan kortfilm som vi redan hade sett på en kortfilmsfestival här förut, visades igen efter musikvideon vilket vi inte tyckte var så rätt och som nästan förstörde känslan efter den. Eftersom de hade sett vårt var det väl schysst att sitta kvar och kolla, även om man fick gå ifrån. Det roliga var ett press mannen genast lämnade salongen, och blev nästan bedd med att han var den som bäst fick stanna kvar. Mohaha! Vi fick dessutom spontana applåder, och den senare ett litet mer krystat - det vill säga, man kände av stämningen. Efter det tog vi en liten snabb, kylig promenad runt visby, stannade till vid ett ställe och tog en öl och det började redan byggas upp något som jag och M inte ville veta, eller fick veta, något av. Vi kom först tillbaka när de andra hade smugit sig iväg till systembolaget, och vi väntade med K på middagen. Middagen var supermysig och god, kan rekommendera Borgens restaurang om man någon gång går på bio där. Det var dock en besvikelse att de flesta ville tillbaka så snabbt och tidigt inpå kvällen. Tidigare hade jag hört av en av dem att det skulle vara roligare att stanna kvar i Visby än att komma tillbaka till Fårösund, men tji där. Denna person plus en annan blev bundisar och det märktes av att de tisslade och kom med ursäkter om packning när det egentligen handlade om fest. På grund av det blev såklart vi andra drabbade, och besvikna. Hade helt klart velat se hur K blir när han blir lite lullig - även om han redan kan vara det i nyktert tillstånd, haha. Saknade en viss M ikväll också, men han är tydligen utflugen ur landet. En oxtunga senare kommer jag höra av mig, och hoppas på att han inte glömt bort mig. En kväll kvar, eller nej helgen på det också. Vem vet vad som kan hända ... Det bästa med kvällen, och som gjorde att det egentligen inte spelade någon roll, även om man ville att kvällen skulle fortsätta, var att jag verkligen var där. Där med alla sinnen, i varje ögonblick - med dem jag bryr mig mest om och uppskattar mest, precis närmast invid åt höger om, vänster om och framför mig.