Die Welle
Ikväll såg jag Die Welle med M, och jag var lite skeptisk till den i början. Men nu efteråt gillar jag den starkt. Den baseras på en verklig händelse som ägde rum 1967 i Kalifornien, då en histoirelärare utförde ett experiment på sina high school elever för att lära dem om nazist rörelsen. I filmen framgår det inte riktigt att det var ett väl utarbetat och genomtänkt expriment, utan mer som att det var någonting som började spåra ur och gick utom hans kontroll. Jag tyckte mycket om den just för att man kunde sympatisera med läraren och gruppen som allierades till i början. Men sedan när det började se mörkare ut kunde man förstå, precis som vissa personer i filmen, att det var någonting som bara var tvunget att stoppas. En väldigt intressant film, och en bra tolkning (farlig förstås) av hur Hitler kom till makten. Av att bedöma läraren Reiners utveckling och hans sista tal till klassen då han erkände att han hade gått för långt, och skulle få dem att förstå att de hade skapat fascism istället för gemenskap finns en skillnad mellan fiktion och verklighet. I verkligheten hittade Ron Jones, som han hette, på att rörelsen faktiskt var mer världsomfattande och att en presidentkandidat skulle hålla tal och berätta om dess existens följande dag. Alla medverkande elever satt då tillsammans framför en teve och väntade på det kommande talet som aldrig hölls. Istället förklarade Jones att de hade varit del av ett expriment om fascism och att de alla hade skapat en känsla av överlägsenhet som tyskarna hade när de regerade i nazityskland. Jones hade spelat upp en film för dem om naziregimen, och med det avslutades exprimentet. Jag har svårt att tro att det var så lätt. Då tror jag mer på filmens utgång, då det såklart finns olika typer av människor i en grupp som sådan, att de är mer eller mindre mottagliga för den sortens manipulation. Det är nästan så att man tycker synd om läraren också, även om det är en sjuk grej. Han kunde väl inte hjälpa vad gruppen skulle göra, och fann sig ju med att han hade gått för långt och att de gjorde fel. Det sjuka är att det försöktes göra en rekreation av exprimentet i en mellanstadieklass. Man kan fråga sig hur man tänker när man vet att det går och hur utgången kan komma att bli - när det handlar om ännu yngre barn?