Luleå tripp
Långa dagar var det nu i helgen, med lite eller orolig sömn. Det var dags för dagen D för Silver Star och jag, dvs min monolog att ställa sig framför Luleå juryn. N följde med upp till norr med mig, han har varit en riktig klippa den killen! Min kille! Utifrån hans regissörs ögon har han hjälpt mig med monologen under flera månaders tid samtidigt som jag också träffat en coach. Det har varit guld värt, speciellt som de tror på en också! Stöd hemifrån finns det inget att hämta. Mamma vill ha mig hemma och pappa kommer bara med hårda ord som han inte alls har något fog för. Som att jag och N skulle göra slut bara för att jag skulle flytta till Luleå??
Aldrig då! Det sista han sade innan vi skulle åka hem och vi väntade på svaret för om jag hade gått vidare till andra provet var att han skulle flytta med. Kanske var det att lugna mina nerver, kanske menade han det där och då fastän vi har pratat om det förut att han inte kan göra film lika bra där uppe.
En bra liten weekend fick vi i Luleå i alla fall. Hade bokat rum på en bed och breakfast på fem minuter gångväg från Teaterhögskolan där provet var. Vi flög både dit och hem igen, dit tidigt på söndags morgonen och hem kvällen dagen därpå efter proven. Den natten sov jag oroligt och vaknade flera gånger. Det var nervöst och det höll i sig ända tills det var klart efter att jag hade gjort sista delen av första provet, dvs monologen. Fokuserade bara på känslan av karaktären, följde med tjejen som hämtade upp en när det var ens tur, andades och blev insläppt av en av jurymedlemmarna då jag bara behövde säga vad jag skulle framföra innan jag fick göra mig iordning och ställa till scenen som jag ville ha den. Jag nickade och fick ett varsågod som gav mig klartecken att börja. Första känslan som jag hade byggt upp och skulle ge energi till var ilska, för jag hade ju rymt från mig soffa. Silver Star av Kristina Lugn, älskar den! Jag kommer inte kunna glömma den i första taget. Jag minns knappt vad jag sa, och vet inte om jag tänkte på det då heller - eller jo, det såklart jag gjorde - men jag var så nervös och texten satt som den skulle så att det bara gick ut av bara farten. Hade jag haft lite mer medvetenhet hade jag kunnat känna det ännu bättre, men då känner jag mig redan nöjd! Jag hade stora förhoppningar att jag skulle gå vidare, men många var väl bra. Och många flickor blev besvikna! En kille som jag hade pluggat teater med för ett par år sedan var där och det var riktigt skönt och kul att se honom igen. Inte heller han gick vidare till andra provet och han klarade sig till tredje förra året när han sökte i Malmö! Hur ska man egentligen veta vad det är de går på och hur man ska göra bäst ifrån sig ...
Improvisationen kändes inte lika bra, men det gick inte heller dåligt ... är förvirrad, och ledsen och tom och ... Jag är nöjd, och det är huvudsaken ... men jag hade verkligen velat gå vidare och pröva ännu mer, få känna på processen mycket mer och framförallt komma in och plugga teater på högsta nivå 24/7 i tre års tid ... Jag tyckte bra om staden också, och hade nog trivts mycket bra där även om vi kunde Storgatan efter bara två dagar.
På återseende Silver Star och Luleå, jag kommer tillbaka ...
Nu vet jag i alla fall vad jag gör i höst; sätter upp vår egenskrivna pjäs!
Filmdagbok del 54
7/3 Hitchcock 8/10
8/3 Krama mig 6/10
12/3 Små citroner gula 5/10
16/3 No strings attached 6/10
25/3 Kon-tiki 9/10
28/3 Oz - the great and powerful 8/10