Forgetmenot

Du fattas mig, som vi brukade citera från Ronja Rövardotter. Jag har saknat och sörjt dig sen ett par år tillbaka och jag hatade verkligen vad sjukdomen gjorde med dig. Att du fick svårt att röra dig och vi kunde göra mindre saker, att vi inte lika ofta gjorde tänk på ett ord-leken eller när vi satte äggklockan på en minut och vi skulle skriva ned så många ord som möjligt ur ett ursprungsord. Jag älskade det! Och jag älskade att simma med dig på Åland, och åka till Musören med filbunkar och äggmackor till lunch. Jag vet inte varför jag sade på en av skolavslutningarna att sommar för mig är att äta plocka vinbär och äta på mormors tomt. Det var ju Åland! Jag förstod att ni blev äldre men jag ville nog inte tro det. Jag trodde inte att det skulle bli så här. Jag som ville att ni skulle se mig på scenen när jag spelade teater, eller läsa den där boken som du alltid visste att jag skulle skriva, träffa mitt första barn ... Nu kommer ingen av er få vara med om det, och jag hatar det! Du är med mig alltid ändå, och jag hoppas att vi kanske kan prata bättre med varann nu. Du kommer väl ihåg vad vi bestämde när jag var liten? Gör så, jag kommer inte bli rädd. Kom bara inte om natten. Jag saknar din röst och dina fräckisar om kvällarna på Åland. Hur du ibland kunde springa med mig ned till vattnet och bada då bastun var som varmast. Åland kommer inte vara detsamma utan er. Jag hatar att morfars tid är räknad. Kunde inte i mina vildaste drömmar tro att förra julen skulle vara den sista. Kan fortfarande inte tro det ... Kände du på dig det? Visste du? Var det därför du somnade så hastigt?

Jag visste att ni läste min blogg. Du ringde ju till och med dagen efter att jag varit på teater med er, och det blev ju några gånger, och sade att du läst en jättebra recension om pjäsen vi såg, och att det var det jag skrivit om den. Ibland kunde jag vara jättearg och frustrerad på att ni läste den, det var ändå väldigt bara mitt, min ångest - som ni aldrig förstod, varken kunde eller ville. Du får hjälpa mig där uppifrån nu, komma ned som inspirationen till mig och så lovar jag att skriva och få det utgivet. Du får vara länken mellan det omedvetna och mig så att jag kan göra det jag vill. Jag ska få gjort en bok! Speciellt filmmanus och som blir levandegjorda. När jag spelar teater kommer jag spela för dig och när jag får barn kommer jag berätta om våra äventyr och allt jag lärt mig av dig och morfar. Ni var mitt allt och min trygga klippa som liten, jag var lika nära er om inte närmre än mamma och pappa. Ni lärde mig allt av värde och hur man ska tänka, hur man ska bry sig om det vi alla är del av. Jag tror du hade förmågor men jag vet inte om du själv var medveten om det, men jag tror att det var det som skapade mitt speciella band till dig.

Jag har inte varit bra på att visa känslor, men jag har uppskattat er tusenfalt! Jag kan skriva en hel bok bara till dig, kanske blir det av också, men allt får inte plats just här och just nu. Jag älskar dig och morfar, saknar dig enormt och kommer aldrig glömma er! <3

Vila i frid, älskade mormor!

3/8 Post Grad 5/10

8/8 Now you see me 7/10

11/8 The science of sleep 6/10

14/8 World war Z 7/10

18/8 Sharknado 3/10

24/8 The conjuring 9/10

25/8 Jurassic Shark 0/10

27/8 2-headed Sharks 2/10, The purge 8/10