Regi: David Gordon Green
Manus: David G. G, Danny McBride, Chris Bernier, Paul Brad Logan
Skådespelare: Jamie Lee Curtis, Andi Matichak, Rohan Campbell m.fl
Laurie Strode bor med sitt barnbarn Allyson efter att dottern och mamman till Allyson mördades av Michael Myers i förra filmen. Fyra år har gått och Lauries skräck har lagt sig och bor nu mitt i staden. Hon är i sluttampen med sina memoarer och Allyson jobbar på Haddonfields sjukhus. När Corey, som blev anklagad för att ha mördat en pojke som han satt barnvakt för, syns på gatorna vaknar ondskan till liv igen.
Första filmen var riktigt bra och den andra var episk när man fick se tillbakablickar från -78, så förväntan på den här avslutande delen var på topp. Tyvärr levde den inte upp till förväntningarna av en sista film i en trilogi. Micheal Myers själv introducerades efter nästan halva filmen och istället hade man valt att förlägga ondskan i en helt annan karaktär. Filmen och karaktärerna var brutalt okaraktäristiska i hela sitt utförande. Temat som har byggts upp med de första filmerna fanns delvis kvar men förvaltades inte väl. Relationen mellan Laurie och Allyson var onaturligt stel, som att de inte varit med om det de varit med om i de förra filmerna. Allyson som karaktär kände man knappt igen. Efter att ha fått vara med om upplevelser från de tidigare filmerna trodde man att hon nu var vuxen men visades vara mer omogen än förr. Romansen mellan henne och Corey var inte trovärdig och hennes val blev därefter. Myers själv är en klassisk knivmördare, inget annat och skulle definitivt inte vilja samarbeta med någon då han snarare bara plöjer alla i sin väg. Kyle Richards var återigen med förväntan som kom med det är att hon antingen kommer ryka eller bli förlöst av ett lyckligt slut. Se och döm själva!
Blinkningarna från originalet fanns där men det räckte inte för att kompensera för det bortslarvade temat. Blodiga, visuella mord tog över den välbekanta stämningen som nu hamnade i skymundan.
De sjabblade helt enkelt bort det. Potentialen fanns och allting var upplagt för en riktig grande finale med det blev tyvärr platt fall.
Det de skulle ha gjort var att börja även denna film rakt på den förra, behålla temat att Myers blev starkare av hat och att fortsätta på det temat om hur man ska ta hand om det hat som finns i samhället och som ständigt växer.
Beast
Regi: Baltasar Kormákur
Manus: Jaime Primak Sullivan, Ryan Engle
Skådespelare: Idris Elba, Leah Jeffries, Iyana Halley m.fl.
Änkemannen Nate (Elba) åker med sina två tonårsdöttrar Norah och Meredith till Sydafrika för att träffa Martin, en gammal ungdomsvän till honom och hans bortgångna fru. Han tar med dem ut på safari och för att åka genom ett reservat där han känner
byborna. När de märker att alla är döda förstår Martin att något inte står rätt till, och snart därefter blir de jagade av inte mindre än ett bestialiskt och blodtörstigt lejon.
Det här är en enkel historia som går rakt på sak. I expositionen får man se hur tjuvjägare jagar lejon på savannen och sätter upp fällor. När gruppen ska tillbaka är två av dem ute på vift och självklart har antagonisten i detta drama sikte på dem.
Temat är hierarki och hur tjuvjakt förstör den naturliga ordningen. Och när den naturliga ordningen störs, blir djur om än mer vildsinta …
Även om filmen var något förutsägbar så var den spännande rakt igenom. Det var svårt att låta bli att tänka på andra filmer i samma genre och jag kan tycka att lejonet var något för stort och farligt för att vara trovärdigt. Men när ett djur känner
sig hotat så blir det å andra sidan också mer aggressivt.
Filmen gav även en blinkning till Jurassic Park då ena dottern hade ett linne på sig med den loggan på, men det var bara kul och gjort med kärlek. Liknelsen var slående i flera avseenden, både när de var fast i en bil i ett träd men även mot slutet
när lejonet kom in i en byggnad och man nästan förväntade sig att en klo skulle klicka lite fundersamt mot golvet.
Fröna var sådda redan i början och man förstod direkt att reservatets lejon som de beundrade på håll i filmens början kommer komma tillbaka. Men allt är förlåtet i en sådan här film som inte behöver vara så komplicerad. Underhållning, spänning
och bra skådespeleri i tillräckligt fängslande karaktärer är allt som krävs, och det hade denna!
