The holdovers
The holdovers
Regi: Alexander Payne
Manus: David Hemingson
Skådespelare: Paul Giamatti, Da’vine Joy Randolph, Dominic Sessa m.fl.
Året är 1970 och julen står för dörren. Den grinige och allmänt hatade historieläraren Paul får uppgiften att stanna kvar på internatskolan över jullovet för att ansvara över en grupp elever som av olika anledningar inte har någonstans att ta vägen. Den något problematiserade Angus blir en av dem. När en av killarnas pappa kommer till skolan för att hämta sin son får resten av gänget erbjudandet att följa med och åka skidor, men när Paul inte får tag på Angus föräldrar blir Angus ensam kvar med honom och den deprimerade kokerskan Mary. Tillsammans bildar de en dysfunktionell trio som måste lära sig att acceptera tiden på skolan och göra det bästa av den.
Det här var en underbart mysig film som definitivt kommer bli en julklassiker i framtiden. Fastän alla tre karaktärer hade sina egna problem var det feel-good ända ut till dialogen. Manuset var knivskarpt, karaktärsegenskaperna likaså och skådespelarna gjorde sina karaktärer full rättvisa. Pauls fisklukt kunde nästan kännas ut i biosalongen och hans vindögda blick som man kunde tro var naturlig var inte det. Det var något Giamatti lade till för karaktärens skull och för att det skulle representera utvecklingen mellan Paul och Angus. Nog var det väl så eftersom det skiftade från vänster till höger hela tiden, och de specialeffekter som användes för att skapa effekten är han strikt förbjuden att tala om berättade han för magasinet People, just av den anledningen att Payne älskar att se människor undra över det. De kallar det för "magic of acting". Magi blev det även när Randolph så lite som bara tittade på Paul när han sade något opassande. En riktigt hjärtevärmande film och Paynes bästa!
Past lives
Past lives
Regi och manus: Celine Song
Skådespelare: Greta Lee, Teo Yoo m.fl.
Tre människor, en koreansk man och kvinna och en amerikansk man på hennes andra sida, sitter vid en bardisk och en röst (vi) på andra sidan funderar över vilka de är och vilka de är för varandra. Tjugofyra år tidigare får man följa Na Young och Hae Sung i Seoul som bästa vänner. De är oskiljaktiga och hon har bestämt sig för att hon ska gifta sig med honom. Men hennes föräldrar har bestämt att de ska immigrera till Kanada. När de går hem från skolan en sista gång för att fortsätta hem var för sig, går hon uppför en trappa åt sitt håll och han fortsätter gatan fram åt sitt. De skiljs åt och har heller ingen kontakt under åren som går. Tolv år senare heter Na Young Nora och lever i New York med författardrömmar medan Hae sung lever ett konventionellt liv i Seoul. De hittar varandra via Facebook och tar upp kontakten igen. Då ingen av dem vill flytta till den andres stad så blir det jobbigt och hon vill ta en paus i kommunikationen. Ytterligare tolv år går och Nora gifter sig innan de äntligen möts igen då Hae Sung åker på semester till henne.
Den här filmen var en riktig överraskning. Det är ett romantiskt drama även om det inte är typiskt romantiskt till en början. De var trots allt bara vänner men har en relation som uppenbarligen är djupare än så. Det är ett väldigt realistiskt drama där olika livsval, både egna och andras, påverkar ens liv och där man accepterar och respekterar livet så som det blivit. Framförallt handlar den om det öde man har och det koreanska tankesättet om in-yun som innebär att människor på olika sätt är kopplade till varandra genom ödet och tidigare liv. Till exempel kan ett in-yun vara så enkelt som att man råkar nudda en annan person, vilket betyder att man har ett eller annat öde med den personen. Ju fler in-yuns man har desto starkare kopplade är man till varandra och efter åtta tusen lager gifter man sig.
Precis som Nora i filmen lämnade Celine Song Korea och sin barndomskärlek för landet i väst och det märks att hon har skapat en film som ligger nära verkligheten och dess livsbeslut. Arthur som hon gifter sig med säger till och med i en scen att om det vore en film skulle han vara skurken i den och hon lämna honom för barndomskärleken. Det är fint, vemodigt och poetiskt - precis som livet är!
Stockholm bloodbath
Stockholm bloodbath
Regi: Mikael Håfström
Manus: Erlend Loe, Nora Landsrød
Skådespelare: Claes Bang, Adam Pålsson, Alba August, Sophie Cookson m.fl.
Året är 1520 och filmen är en påminnelse, om än inte helt historiskt korrekt, om historien och den ökände Kristian Tyrann och då han bjöd in Sveriges adel och kyrkomän på fest. Han avslutade den med att döma många av dem för kätteri, fängslade dem i väntan på att bli avrättade och lät sedan huvuden rulla.
Johan Natt och Dags fru Anna och hennes stumma syster Freja är de två hjältarna i filmen. Efter att Kristian och hans gäng plundrar och slaktar deras by ger de sig av för att hämnas på dem som mördade deras familj.
Jag såg filmen redan på Lussevakans smygpremiär och var rätt så nöjd med det, för jag skulle förmodligen inte sett den själv. Till en början var jag väldigt tveksam men blev mer och mer indragen ju längre det gick. Med textremsor över frysta bilder tydliggjorde filmen att det var underhållning vi som tittare skulle förvänta oss och att man fick ta den för vad den var. Lyssnade man på publiken kunde man tro att det var en komedi. Den var uppenbarligen medvetet ironisk med en blinkning till vår tid, då moderna uttryck som t.ex. Stockholmssyndromet användes flitigt.
Det var visserligen inte tänkt att vara historiskt korrekt, men tycker att jag fick en tydligare bild av historien som jag kommer minnas bättre nu. Kommer inte kunna promenera genom Gamla stan med samma ögon igen. Och man kan undra om han verkligen tvivlade, den ökände tyrannen. Jag köper Tarantinos filmer även om det är inte min favoritregissör, men i jämförelse så känner jag mycket mer med hans filmer än den här trots den fiktiva hämndhistorien. Det är också modernt med inte bara en utan två kvinnliga hjältar, nära på superhjältar, och det var underhållande action. Det var grafiskt, spännande och roligt om vartannat. Och en bra poäng som Fredrik Sahlin skrev, "Where the fuck is Gustav Vasa?"
Filmdagbok del 182
6/12 Killers of the flower moon 8/10
9/12 Leave the world behind 6/10
10/12 Godzilla minus one 8/10
12/12 Wonka 7/10, Stockholm Bloodbath 5/10
15/12 Black demon 4/10
24/12 Tomten är far till alla barnen 8/10
25/12 Harry Potter och Fenixorden 6/10
26/12 Legally blonde 6/10, Legally blonde 2 5/10, Cocaine bear 5/10
27/12 Barbie 6/10
28/12 Psykos i Stockholm 5/10