Babe - den modiga lilla grisen
Babe - den modiga lilla grisen
Manus: Chris Noonan, George Miller efter romanen av Dick King-Smith
Den här barndomsfilmen kom jag att tänka på och skrev upp på min önskelista som besannades på julafton. Den hade dock inte svensk dubbning, och man kan ju inte se en av sina barndoms filmer på annat språk än den man såg den i då! Men lika bra var den
ändå.
Tre dagar senare när jag slötittade på teve dök just den upp i rutan. Jag tänkte egentligen bara lyssna en liten stund och på det otroligt sorgliga replikskiftet "Vad heter du, lilla vän?" "Jag vet inte." "Man vad kallade din mamma dig?" "Alla hette likadant." "Och vad var det?" "Alla hette Babe." Sedan lägger sig Babe snyftandes ned och säger: "Jag vill till mamma." Det slutade med att jag såg klart hela filmen, igen.
Som vuxen ser man den här filmen med både sina barnaögon och de vuxna. Man förstår att grisar ska ätas och vallhundar valla får. Så är det bara, som mössen säger med sina pipga röster. Det får Babe också lära sig den hårda vägen efter att ha skilts från
sin mamma. Babe kommer till bonden Hoggetts gård där hon lär känna hundmamman Fly som blir som hennes egen och får vänner i ankan Ferdinand och fåret Maa. Alla gårdsdjuren (nästan) har sina roller och vet sin plats, men när Babe kommer vänds allt
upp och ned.
Man sörjer för Babe, hejar på henne och biter på naglarna när hon blir anklagad för saker som inte är hennes fel.
Dubbningen till svenska är inte lika bra då den inte översätter helt rätt, eller åtminstone förenklar. "Du duger", är sista repliken i filmen, i översättningen säger han: "Vi klarade det!"
Budskapet med filmen är att även en liten gris, som klarar saker och uppgifter som den normalt inte ska göra, duger den också. Alla individer, djur som människor, oavsett hur liten man är - är stor i själen bara man har modet till det. Och alla duger!
Nu vet jag inte om alla djur kan kommunicera på detta sätt i verkligheten, men har man bara de rätta koderna och är vänlig i sitt tal så fungerar kommunikation mellan alla arter och man får snällhet tillbaka. Det är lilla Babe ett stort bevis för!
En mycket varm, underhållande och sevärd flim för både stora och små!
