Midnattsbiblioteket av Matt Haig

Midnattsbiblioteket 
 
Nora har valt att avsluta sitt liv. Hennes föräldrar är döda, hon har ingen kontakt med sin bror och hennes bästa vän bor i Australien. Hon blir av med sitt jobb och en förbipasserande knackar på för att berätta att hennes katt ligger död på vägen utanför. Det finns inget mer att leva för. Hon somnar in men hamnar i ett limbo mellan liv och död. Där möter hon sin gamla bibliotekarie från gymnasiet som berättar för Nora att hon befinner sig i Midnattsbiblioteket. Biblioteket är evighetslångt och alla dess böcker är alla de liv som Nora har levt utifrån olika val och möjligheter som hon kan ha tänkas tagit. Det är upp till Nora att med Ångerbokens hjälp ta reda på vilket liv hon vill leva, få uppleva det och ta reda på om det är det hon vill leva för resten av sitt liv. Men hur mycket tid har hon? Kommer hon verkligen vilja leva igen?
 
Det här är en riktigt bra bok - vilken författare och vilken berättelse!  Det är bland de bästa böcker jag läst och är helt i min smak. Temat utgår från frågan om att leva, att ta beslut men också om kvantfysikens idé om parallella liv, vilket är en riktigt bra och intressant vinkling till den här typen av berättelse. 
 
Jag uppskattar de relativt korta kapitlen och att de har titlar. Älskar konceptet med bibliotek och parallella, möjliga livslinjer. Man sympatiserar med henne och man lider med henne samtidigt som det inte är en helt igenom tung bok. Trots ämnet är det en lättsam berättelse som Haig använder sig av för att förmedla en viktig poäng. Det är en berättelse men också något som kan liknas vid en instruktion över hur man väljer att leva sitt liv och hur man vill skriva sin egen berättelse. Själv får Haig skriva om flera möjliga vägar för Nora samtidigt som han har en ramberättelse. 
 
Märkligt men verkligt är att mycket passar in i mitt eget skrivande och bokprojekt. Hade jag inte hållit på med det hade jag förmodligen inte sökt c-kursen och fått uppgiften att hitta min egen litteraturlista. Jag sökte och fann, och vilken skatt sedan! Min huvudperson delar samma namn som Haigs och början av våra berättelser är väldigt lika.  Jag var full av förväntan över hur Haig skulle lösa problematiken med att inte vilja leva och om det skulle finnas en rimlig lösning, då jag själv brottas med det beslutet i min bok - och blev verkligen nöjd. Förlöst, rent ut sagt. Det är vad jag själv är inne på och har i stort sett samma motto som Haig/hans Nora har. Både bekräftande och underbart!

(null)



Konferensen

Konferensen 
 
Regi: Patrik Eklund
Manus: Patrik Eklund, Thomas Moldestad, Mats Strandberg
Skådespelare: Katia Winter, Adam Lundgren, Eva Melander m.fl. 
 
Äntligen är filmen här! Som jag väntat efter att jag läste boken, för visst var man säker på att det skulle bli en film? (Recension av boken/berättelsen finns att läsa tjugo inlägg längre ned, om ni inte läst den.)
 
Berättelsen är den samma och som bekant är boken ofta bättre än filmen. I det här fallet är boken och filmen är i stort sett likvärdiga. Berättelsen osade filmmanus redan från start och den levde verkligen upp till dess förväntningar! 
 
Karaktärsgestaltningen är liten men å andra sidan behövs det kanske inte heller i den här typen av genre. Alla karaktärer fanns kvar, relationerna fanns där även om det inte var supertydligt (det var t.o.m. en starkare relation mellan ett par än de hade i boken som jag minns det) och bakgrundshistorierna syntes ännu mindre. Det var svårare att se en huvudperson i filmen, men har man läst boken så har man koll och utifrån vem/vilka som överlever kan man också räkna ut det. Där fanns det däremot en liten skillnad, och tur var väl det att man blev lite överraskad när man kan boken och tror sig veta vad som ska hända. 
 
Det här är när filmmediet är som bäst! Klippningen, ljudeffekter, musikinläggen och såklart alla visuella effekter gjorde den här filmen rättvisa - och tvärtom. Hela framtoningen trots skräckgenren har en komik som fick en att skratta högt flera gånger. Stämningen tog tyvärr lite skada av det, men eftersom komiken lyfter hela tematiken med dessa karaktärer som ska öva på "teambuildning" som en karaktär också ironiskt uttryckte sig, så spelar det ingen roll. Det är extremt kul att mardrömmen inte bara är skräcken i sig, utan att karaktärernas problem och deras konferens är minst lika jobbigt, vilket hade en fin balans. Och vad annars kan man säga av ett vidrigt sår än ett "usch". 
 
Jämförandet är oundvikligt när det kommer till bokadaptioner. Men när man som den här filmen har en självmedvetenhet så blir det lyckat, oavsett om man gillar det eller inte. Kul att bokens omslagsbild fick komma med i liveformatet också!

(null)


Ödet och ursinnet av Lauren Groff

Ödet och ursinnet 
 
Lotto och Mathilde är det perfekta paret. I denna kärlekshistoria får man följa hur Lotto får syn på Mathilde under universitetstiden, blir hennes och hur de börjar leva ett spartanskt liv där han drömmer om att bli skådespelare medan hon tjänar pengarna. I andra delen av boken får man lära känna Mathilde och följa hennes version av deras resa tillsammans.
 
Om hans version är den optimistiska, kärleksfulla och naiva är hennes den realistiska. De har båda tragiska bakgrunder och man får en föraning i hans version att allt inte är som det verkar. Att de är på väg mot något ytterligare tragiskt eller problematiskt. 
 
Jag hade svårt att komma in i språket till en början då det var en väldigt övergripande allmän berrättarröst och som fick det hela att likna en saga. Den övergick dock till ett internt perspektiv där man först fick vara nära Lotto, sedan Mathilde. Storyn var tillräckligt indragande att man blev väldigt nyfiken på hennes kommande perspektiv. Man kunde inget annat än att tycka om dem båda två. Dock var det något frustrerande slut. 

(null)




Filmdagbok del 179

1/9 Dreamscape 5/10
2/9 One missed call (2003) 6/10, The vanishing (1993) 7/10
3/9 One missed call 2 (2005) 4/10, Lustgården (1961) 8/10
6/9 Cobweb 6/10
8/9 One missed call 3 (2006) 5/10, Vikingulven 7/10
15/9 Dagissnuten 7/10
16/9 Svensson Svensson 5/10, Fucking Åmål 6/10
20/9 Canceled 5/10
22/9 Alone (2020) 7/10, Gone (2012) 6/10
28/9 Avgrunden 8/10
30/9 Wind chill 5/10