Forgetmenot

Vad ska man göra när ens hela värld rasar isär omkring en? När ens tro och allt man står för sätts på prov och ifrågasätts? Något jag alltid trott på är att jag aldrig skulle välja vem som helst att hänge mig åt. Även det faktum att jag aldrig skulle göra något som inte har någon betydelse eller som jag inte menar. Jag skulle aldrig vara med någon för att veta att det kan bli uppbrutet och försvinna för alltid. Folk har kommit och gått i min närhet, skulle aldrig tillåta en pojkvän göra så mot mig! Detta säger mig till viss del att den första blir den sista... Om det var bra eller dåligt det jag gjorde vet jag inte, det enda jag visste var att jag kunde inta bara sitta och låta Honom förstöra mitt liv. Jag ville förstöra Hans jul så som han hade förstört min. Kunde inte! Vill inte att någon annnan ska få utstå det jag har fått utstå, hur mycket denne än sårar. Jag valde Honom. Han är inte vem som helst. Han är den som jag lärt älska trots sina brister. Han är den jag ser när jag tänker på mitt framtida bröllop. Han som skulle kunna bli pappa till mina barn. Han som jag ser min framtid med. Jag trodde jag visste vad kärlek är. Nu vet jag säkert. Ska jag bara ge ett nyårslöfte till nästa år är det att bli en bättre flickvän. Jag skulle göra allt för att få chansen att bevisa det. Älskar Honom!