Forgetmenot

Sitter hos morföräldrarna och har ätit lite middag. Ska tydligen se något på teve om lycka, om hur man kan bli en lycklig person. Hm, nej inte för mig. Min lycka är min och ingen annan kan tala om för mig hur jag ska bli lycklig. Just därför kan man ju inte definiera lycka. En långvarig känsla av glädje, läste jag någonstans. Man ska bli glad alltså! Kan man ärligt säga att lycka kommer ur något roligt? Visst man kan bli glad av något kul man ser, hör eller upplever och minnet av den stunden kommer att leva kvar. Men lycka...? Lycklig att man haft den turen att få den stunden av glädje, ja kanske det. Men riktig lycka vad är då det... Det som man tar för givet och är tacksam för? Man är antagligen inte alltid medveten om det självklara och att man borde vara tacksam för det man har. Som repliken i Saw att "Most people are so ungrateful to be alive, but not you, not anymore."  Att man borde vara tacksam för att man lever i den antagligen bästa av världar (vad ska man annars tro? att det är den sämsta?) och inte vara så olycklig. En replik i den tredje filmen är att döden är en överraskningsfest såvida man inte redan är död inuti. Borde inte Jigsaw motsätta sig själv där han ligger på dödsbädden? Han överlevde första filmen och är alltså tacksam för att han lever. Han vet att han kommer dö, det blir ingen överraskning, sjukdomen förgör honom inifrån och ut men enligt hans egen mening är han då död inuti? Istället granskar han andra människor och klandrar dem för att de är döda inuti för att de ska upskatta livet. Om han ens låter de leva, det mest förnuftiga borde väl vara att frigöra dom för att de ska få leva det liv som de förtjänar då de faktiskt blivit tacksamma över det. om de hamnat i klorna på honom. 
Hur jag kom in på detta vet jag inte.
Lycka var det, ja...

Kan man vara lycklig/olycklig om man redan har varit det och man alltså är medveten om de motsatta gränserna. Är det där emellan som tacksamheten befinner sig och dit man ska sträva efter att komma? Är det accepterandet av döden som är tacksamheten? Tro det eller ej, jag känner delvis med honom. Hoppas det inte låter grymt, men är det inte det som är lite av filmens syfte? Men varför vara tacksam, nöjd, när man kan vara lycklig. En komplex historia med mycket innehåll, riktigt "skrämmande" bra men klaffar allting verkligen ihop?