Ensam ensamhet

Vill du att jag ska stanna eller vill du att jag ska gå?
Jag står här och fryser i väntan på vilken signal jag ska få...
Varför ger dumig dubbla budskap och inget enhetligt språk?
Varför talar du om gemenskap när du bildar egna stråk?
Det är mycket jag inte fattar, nåt jag börjar förstå;
det är nog bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.
Det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.

Träffa mig bara så nära precis så att jag inte når,
sen vänder du dig ifrån mig - vad är det som jag inte får?
Du ser inte på mig som kvinna
eller något du värdesatt.
Så mycket annat som du vill hinna
men inte blir det inatt.
Men kanske hellre att stryka på foten
än att ständigt smyga på tå.
För det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.
Det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.
 
Vad är det du inte vill visa,
någon gammal sårbarhet?
Har återkommande mönster till sist blivit självklarhet?
Att först dra någon intill sig för att sedan skjuta iväg.
Varför ger du mig inte chansen att följa dina steg?
Men det är kanske olika vägar du och jag ska gå.
För det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.
Det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två.
   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback