Halka, kondition och insikter
Långpromenader gör verkligen underverk.
I alla fall idag. Med pyjamasbyxor under vanliga byxor och med dubbla vantar lyckades jag ta en timmes lång promenad runt tempeludden och över bryggan som kommer därefter utmed mälaren. Riktigt härligt. Vitt och fint ute med solen som tveksamt tittade fram genom molnen. För att det skulle bli en promenad på rätt sätt fick jag gena över till den riktiga vägen när jag hade gått fel. Ville inte verka dum och gå tillbaka så istället gick jag på och det slutade med att jag fick pulsa i snömassorna över till den riktiga vägen. Vilket såklart inte var en sådan bra idé, när jag kom hem visade det sig att byxlinningen till både byxorna och pyjamasen hade frusit till is. Jag trillade även omkull ett par gånger på grund av den hårt packade snön som hade bildats. Måste ha sett ganska komiskt ut men lyckligtvis var jag helt ensam sånär som på några par som jag mötte på vägen. Men som sagt, det var det värt. En promenad helt för mig själv med mina egna tankar. Nu vet jag lite bättre vad jag först och främst ska ta itu med och hur jag ska kunna uppnå en dräglig lycka. (Men värre är, om jag blir lycklig blir det större chans att jag blir olycklig igen. Man kan inte vinna om man inte förlorat. Och har man allt har man allt att förlora. Varför ska man anstränga sig för att bli lycklig när baksidan av lyckan är olyckan?) Nä, nu ska jag fokusera på att bevara promenaden i sinnet och få fram tankarna från den.
Dagens musik: Markus Fagervall, Hole in the sky