Vänner, familj - kärlek

Sista minuterna av min första dag som tjugo flyter förbi.
Det blev en bra kväll. Mormor och morfar och min pappa kom på middag. Jag fick en del pengar. Annars var det ingen större surprise när jag redan visste vad jag skulle få av min mamma och morfar. Med mamma hade jag valt ut ett par jeans från när vi hade varit i stan tidigare i veckan. Morfar hade velat att jag skulle pröva ut några mer exklusiva pennor som han ville ge mig som 20- års present, i och med att jag ska börja på universitetet också. Av mormor fick jag en bok, Mina hemligheter av Sophie Kinsella, och en liten hälsning från Runar, diktaren. Hon hade slagit en liten fin fågel, en skrakhona för att vara mer exakt. Men det speciella med den är att det är Runar själv som gjort den.
Han var konstnär på flera områden. Ord och små snickerier. Han var väldigt kunnig på just fåglar. Lever man på Åland så blir man väl det. Av min kära bror hade jag fått två toppar från MQ. Han hade dock valt en i storlek small och den andra i medium, vilket jag inte förstod mig på. Så han erbjöd sig att byta den i medium åt mig. Av pappsen min fick jag som sagt pengar och en liten bok som heter "Meningen med livet" enligt de stora och de kloka. Kan bli intressant läsning. Lite senare kom Mikaela och Therese och hälsade på med en bukett blommor. Fem orangea rosor, som de hade valt med omsorg. Slog nyss upp det på Internet och fann att orangea rosor betyder att man är en trogen vän. Fem rosor betyder att man gör allt för en. Gulliga vänner. Men kan man begära allt av vänner? Hur långt ska det gå för att räknas som utnyttjande? De utnyttjar såklart mig nu, det första de gör när jag blivit tjugo. I morgon redan är jag tänkt att gå till systemet för att köpa ut, haha. Jaja, okej då. Något jag inte får av mina föräldrar är att köpa ut till brorsan. Frågan är om han ens kommer till mig i så fall. Mina föräldrar är inte jättestränga med alkohol, så länge det är rätta mängder.
Efter en något lyckad kväll sitter jag här, bloggandes, längtar efter pojkvännen och hör hur mamma och pappa tydligen för en diskussion om kärlek, sex och relationer. Hm... Skönt att höra dem två tillsammans i alla fall. Påminner om gamla tider. Tänk om de bara kunde komma tillbaka. Tiderna med dem tillsammans, tiden då jag hade all rätt träffa M... Allt skulle vara så annorlunda. Men något jag faktiskt kommit på under mina sömnlösa nätter är ändå att M var, är och kommer alltid vara mitt allt. Han har blivit så mycket större och mer betydelsefull än jag kunnat ana. Mycket större än alla andra sk "problem" tillsammans. Jag kanske behövde detta för att inse det. So please, M, om du läser detta... Jag älskar dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback