Ilska

Blir så arg när jag är förvirrad. Känslor ryker ihop och pyser ur mig som nån jävla pump som paradoxalt nog ändå inte får dem att försvinna. Kan jag inte få ha en känsla ifred utan att andra ska lägga sig i? Man hämmar sig själv på det här viset, utan att det egentligen är ens eget fel. Hur ska man kunna hjälpa vad drömmar, tankar och annat påverkar ens humör för dagen? Det kan man inte. Hatar precis allt för ögonblicket, trots att jag vet att jag förhoppningsvis kommer vara mitt vanliga jag imorgon om jag så vill. Man behöver inte minnas sina drömmar, man kan skjuta iväg dem även om man kommer ihåg dem. Ber till mig själv att vara snäll...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback