Forgetmenot

Om nästan exakt en månad är det jul. Nästan en månad därefter fyller jag 21. Efter ytterligare en månad, min brorsas födelsedag och följande månad har ett känt datum för mig, då jag måste befinna mig på en viss plats. Inte kan det bara vara jag som kommer ihåg vissa datum. Alla har sina favoritdagar, eller sådana dagar som man kommer ihåg just för att de absolut inte kan bli ens favoritdag. Sin födelsedag är väl det närmaste bästa datumet man kommer ihåg. Men jag har en tendens att lägga dagar på minnet som man kan tänka tillbaka på, för att veta att det är dagen för precis ett år sedan eller två, beroende på vad det var som hände (eller inte hände). För jag har till och med kommit på mig själv med att försöka minnas just dagar som inte är ihågkommansvärda, bara för sakens skull. Men det är ju såklart på både gott och ont. Det får en bara att inse att tiden går. Tiden läker alla sår - finns ju något som heter. Men det är inte riktigt sant. Visst ligger det något i det, men har man som jag en viss hatkärlek till att känna efter lite och bara få öppna upp lite i kanterna, finns det större risk att man får ett bestående ärr. Ett bevis på att där fanns en gång ett öppet, blödande sår...