Stephen King

Med våren kommer alla spindlar. Lyckligtvis har jag inte sett någon än så länge, men det är bara en tidsfråga. Däremot drömde jag mardrömmar om spindlar inatt, vilket måste ha berott på grund av filmen igår - The mist, Dimman - ursprungligen en novell av Stephen King. Gigantiska monsterspindlar som satte skräck i både mig och människorna i filmen. Vad är det med Stephen King och spindlar? För det var väl även en jättespindel som monster i Det? Den filmen är min pappas favorit som jag kommer ihåg att jag såg med honom när jag var liten både som film och teveserie. Till och med den 700 sidor tjocka boken har han hemma utnött till sista sidan. Jag läste tre sidor, sedan gav jag upp då det är minsta möjliga text på tunnast möjliga blad. Det är till och med extremt för mig. Kommer jag någonsin igenom den säger jag till. Den gröna milen har jag däremot läst. Den är verkligen bra, sorglig. Lika hög standard både som bok och film. Ganska lång film dock. Lika lång som Rose red som nästan uppgår fyra timmar, i alla fall över tre. Carrie är en klassiker, något sorglig trots skräcken. Dolores Claiborne är också en bra historia av honom, Kathy Bates som även spelade huvudpersonen Annie Wilkes i Lida, spelar huvudpersonen i denna film. Lida är även den en av pappas favoritfilmer, vilket såklart har fått mig att gilla den. The shining är nog min favorit ändå. Vet inte hur många gånger jag sett den, första gången måste jag varit väldigt liten. Den är lika läskig varje gång, och så älskar jag ju Jack Nicholson. Stephen King och stora hus går också han i hand kan man se. Secret Window med Johnny Depp är också ganska bra. De enda som jag känner går lite utanför hans genialitet är 1408 och The mist som jag verkligen inte förstår mig på. 1408 har jag förstått har två olika slut fastän det på hyrvideon inte fanns ett alternatvit slut på, vilket har förbryllat mig. Jag förstår mig inte på historien över huvudtaget, ganska dålig. The mist var också dålig då det slutade lite för makabert att det bara finns fyra skott kvar när de är fem. En måste offra sig då han skjuter de andra, däribland hans egen son. Fem minuter efter slutar filmen med att dimman försvinner och livet går vidare. Så jävla onödigt. De två filmerna var bara skräck och inget annat. Mycket besviken. Det ledde bara till att min spindelfobi är värre än någonsin...

Kommentarer
Postat av: Arntyvonne

Very good guestbook. Interesting!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback