I en verklig fantasivärld

Vi som hade tänkt följa Mysteriet på Greveholm i takt med årets julkalender. Det gick ju verkligen bra. Den nya för i år är ju jättedålig. Tycker lite synd om barnen nu för tiden. Fast å andra sidan vet de inte om något annat, som vi i den äldre generationen gör. Oj, nu låter jag gammal. Men ärligt talat, jag kan verkligen inte se på det som går nu när andra gör det. Det skriker i mina ögon av den otroligt dåliga storyn som inte har någon julfeeling alls och som känns som en riktig b-film. Kan man inte kosta på sig en trovärdig trovärdig miljö där det verkligen behövs kan man väl lika gärna förkasta idén. Går barn verkligen på det där? Visst, barn är barn. Men vad fan. Det känns verkligen som ett förlöjligande, hela grejen. Ett sjukhus som känns som ett garageplan, överflödigt skådespel och ett sökande efter tomten för att man råkat skicka iväg en inköpslista istället för den med önskningar. Mer har jag inte sett, och är inte intresserad av att göra det heller. Det håller inte måttet, inte för mig. För att knyta an till något bra är Greveholm att föredra. Det var helt klart den bästa och mest minnesvärda julkalendern från min barndom, även om jag tyckte om flera andra. Kanske för att jag var barn då. Men jag tycker om den fortfarande, för att man kanske också vet att man gillade det då. Och man älskar att störa sig på karaktärerna, haha. Att man faktiskt tyckte att Måns var söt ;) Snygga effekter och en spännande spänning gör den såklart sevärd. Den sista julkalendern jag kommer ihåg var bra som jag följde var Dieselråttor och sjömansmöss. Tillbaka med något sådant då man får följa med in i en verklig fantasivärld, tack.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback