En tanke till er
I natt kunde jag inte somna av rädsla för hur jag skulle känna mig inför den här kvällen, och hur det skulle bli. Att veta att jag skulle komma få vara ensam fick mig att känna mig väldigt ensam, och otroligt ledsen. Känner inte alls många tillräckligt mycket för att bli ihågkommen eller bjuden på förslag. Jag behöver det verkligen inte, men det känns i hjärtat när jag tänker på hur många som är ute den här kvällen eller som ändå sitter ihop med den man älskar. Så nu sitter jag här ikväll, är inte helt själv men känner mig ändå ensam. Lägligt nog gick Notting Hill på teve, och då vet man att jag sitter bänkad. Är det någon film jag aldrig missar är det ju den. Det har jag nämnt flera gånger, vet jag. Den är så fin, så söt, så bäst. Älskar den! Både innehållsmässigt och hur det är upplagt, vilket jag lade extra märke till ikväll. Den är så enkel, men ändå så vacker. Handlar om det som kärlek alltid handlar om, en kille och en tjej som finner något, om så litet, hos varann. Det är i det lilla man finner det stora. Så är det bra musik till också. Passande nog hör jag just nu Nothing at all spelas i bakgrunden från mammas radio som hon har på sitt nattduksbord.
Jag sänder en tanke till alla jag tycker om...
Kanske framförallt till kärleken - den stora!