Att komma kunna bli regissör

Idag har det varit en lång dag. Det har bara varit egen tid som vi i klassen skulle försöka planera in tillsammans, då vi måste redigera våra filmer från statistövningen som vi fått förlängd deadline på till imorgon. Ett begränsat antal datorer som är färre än vi är i klassen, ska vi samsas om. Och det har väl gått sådär måste jag säga. Jag gjorde klart mitt ganska fort igår, med hjälp av F som också har samma scen som jag, fast i sin version. Han är mycket bra på redigering, så han är bra att ha i närheten om man ska redigera. Det är ett riktigt svårt program, och det är synd då det verkligen är kul. Jag kan förstå varför Kave trodde att detta kunde vara min grej. Men det känns som att man måste vara jätteintresserad för att kunna lära sig det jättebra. Man måste sitta för sig själv och leka i programmet, men ändå behöver man ju hjälp för att förstå sig på det. Det är ingenting man lär sig på några få lektioner. Och värre är att alla andra tycker programmet är skit, då de har hållit på andra redigeringsprogram, och tycker att det här är svårt. Jag som är nybörjare har ju inget annat att jämföra med. Så vad ska jag tro? Eftersom det är det här redigeringsprogrammet som finns ute i branschen, och vi lär oss det utifrån det, måste det vara bäst. Dessutom, kan man det här kan man väl de andra också... Min färdiga film kan jag inte påstå att jag blev helt nöjd med. Jag förstår inte hur jag får in den musik jag vill ha, och hur man formaterar om så att det funkar i programmet. Det enda jag lade till var ljudeffekter, och klippte in - och utpunkt på hela filmen. Då det hela var en enda tagning kunde jag inte klippa någonstans, utan att det skulle bli troliga klaff fel. Och den tagningen jag fick intankad tyckte jag inte var den bästa statistprestationen. Så nej, jag är inte nöjd! Men känner inte större vånda trots allt. Övningen handlade mer om att leka statistansvarig och att kunna vara den bästa. Det var också det roligaste jag gjort hittills, efter manusveckan. Det värsta var att skriva inspelningsschema. Jag var den första ut att vara statistansvarig, därmed kallad försöksperson. Det var jättestressigt, men kul. Blev inte riktigt så jag hade tänkt mig, men det skyller jag lite på statisterna också. Kave tyckte att jag gjorde bra ifrån mig i alla fall. Men det hade varit intressant att se mig själv hur mycket mer jag hade kunnat prestera och om min gräns kunde vara större än jag kanske tror, om han bara hade pressat mig lite mer. Först ut jävlades han inte med mig och sade till statisterna att ringa varandra, eller göra tvärtemot än vad jag hade talat om för dem att de skulle göra. Det blev många andra utsatta för. Men det var absolut kul! Att kunna ge direktiv, och att ha en massa koll. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att vara statistansvarig i en filmproduktion, plus att det är en början till en av flera vägar att gå om man vill komma till toppen att bli regissör. Och skulle man komma dit är man på toppen av sin skapelse, och det skulle ju vara toppen på mina drömmars himmel. Att skapandet sitter i klippningen av bilder är också spännande, och just därför så kul med just det. Egentligen är jag inte alls förvirrad, bara överfylld av allt jag tycker är så kul.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback