Forgetmenot

Vi har nyss sett sista avsnittet av Bonde söker fru i klassrummet. Det är ju så fint med kärlek! Så gulligt, och det verkligen spirar om dem när de får sin rätta, fastän det gör ont att se hur deras "andraval" blir sårade. Det är lite tröttsamt höra på när man i tevesofforna säger att den och den vill man ska "vinna". Bara för att de gillar en viss person. Ja, visst. Men då har de inte fattat galoppen med programmet. Principen går ut på att DE ska finna kärleken. Man kan inte säga att den och den är bättre eller gulligare och att dennes smak av kärlekskandidater är fel. Det är ju sitt eget tycke, ja. Man kan bara säga vem man tror att hon eller han ska välja. Och att vinna, nej som sagt, det går ut på att finna kärlek. Inte att vinna eller förlora. Sorgligt för dem som blir utröstade, ja. Men de flesta tog det ändå som en man, och lyckönskade dem deras största kärlek. Även om vissa lite vemodigt tillät sig att tillägga att funkar det inte med denne, så finns man själv alltid kvar. En stor miss som vi genast började skrika högt om var i sista reklamavbrottet, när det visades om morgondagens program om deras semestrar. Dundermiss av teve fyra! Där såg man direkt vem som var den sista som skulle komma att bli vald. Det skulle de ju såklart ha visat efter kvällens program. Mycket upprörande, även om man förstod vem den lycklige skulle bli. Tråkigt att höra dock att Peter tycker att det går för fort fram. Hoppas det löser sig.