Forgetmenot

Ja, jag fick det till slut, en timme innan gårdagen skulle förvandlas till en ny, vanlig dag. Försiktig och ömsint var den, inte alls så blött som det kan bli. Så snäll, fin och öppenhjärtig. Tryggt lade den sig till rätta och njöt av att bli kliad på magen. Oskyldiga och kravlösa som vi var kände vi inget behov av att tillfredsställa mer än att veta att vi båda var trygga i varandras sällskap. Att man kan känna så mycket ur något som inte ens finns. I nuets trygghet blir vi alla extatiska..