Andra seminariet

Ibland fylls vi av ett vemod som vi inte kan kontrollera, sade han. Vi inser att den här dagens magiska ögonblick är förbi och att vi inte har gjort någonting av det. Då håller livet inne med sin magi och sin konst. 
  Vi måste lyssna till barnet vi en gång var och som vi alltjämt har inom oss. Det här barnet förstår det magiska ögonblicket. Vi kan kväva dess gråt men vi kan inte tysta dess röst.
  Barnet vi en gång var är fortfarande med oss. Lycksaliga är minsta ty dem tillhör himmelriket.
  Om vi inte föds på nytt, om vi inte åter börjar betrakta livet med barndomens oskuldsfullhet och hänförelse, är det meningslöst att leva vidare.
  Det finns många sätt att ta sitt liv. De som försöker döda kroppen handlar emot Guds lag. De som försöker döda själen handlar även de emot Guds lag, även om deras brott är mindre uppenbart för människorna.
  Låt oss lyssna till vad barnet i vårt hjärta säger oss. Vi får inte skämmas över detta barn. Och vi får inte låta barnet bli skrämt, för det är ensamt och har nästan aldrig fått göra sin röst hörd.
  Låt oss ge detta barn en möjlighet att hålla i tyglarna till våra liv. Barnet vet att ingen dag är den andra lik.
  Låt oss göra så att detta barn åter känner sig älskat. Låt oss behaga det, även om det innebär att vi handlar på ett sätt som vi inte är vana vid, även om det i andras ögon kan tyckas oförnuftigt.  
  Kom ihåg att människornas visdom är dårskap inför Gud. Om vi lyssnar till barnet som bor i vår själ, kommer våra ögon att lysa med ett nytt sken. Om vi ser till att inte förlora kontakten med det här barnet, kommer vi heller inte att förlora kontakten med livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback