De fem sinnena
Av alla de fem sinnen man har; syn, lukt, smak, känsel och hörsel måste bristen av lukt vara det mest outhärdliga efter synen. Det är jobbigt nog att bara tänka tanken på vilken av de fem som kan vara minst jobbigt att avstå ifrån framför de andra fyra. Istället ska man nog tänka på vad som vore mest jobbigt att vara utan. Helt klart synen. Tänk att aldrig mer kunna se en film, se in i sin älskades ögon eller en blå himmel. Visst, fantasin finns och minnet av det som man en gång sett. Som Selma säger i Dancer in the dark, You don't need eyes to see. Visserligen sant, men åh så tragiskt. Lukten borde komma näst, för den påverkar ju också smaken på samma gång. Tänk att aldrig mer få känna lukten av sin favoritparfym, den unika doften av sin älskade eller en frisk vind ute på landet som drar med sig all sin skogslukt. Eftersom smaken och lukten kan uppfattas som ett enda sinne skulle det vara lika tråkigt att aldrig mer få känna smaken av sin favoriträtt, smaken av en kyss eller av en glass. Hörseln måste också definieras på samma nivå då man aldrig mer kan få höra musik, rösten av sin älskade eller fågelkvitter. Kanske inte ens tystnaden... Känseln skulle jag inte heller vilja vara utan. Tänk att aldrig mer få känna hur något känns, värmen från sin älskades hud, beröring från sin älskade eller smärtan från sin egen självbestraffning. Så därför ska jag ned och njuta av en god, varm kopp te framför teven och verkligen uppskatta att jag kan se och höra.