Forgetmenot

Jag gick och lade mig ganska tidigt igår efter att ha varit på teater och sett Den smala vägen. Den var ganska bra, handlade om fru Aina, spelad av Ann-Petrén som hade vait gift med sin man Henry, Johan Ulveson men som nu började tvivla på deras äktenskap då han hade åsikter om att de skulle ärva hennes döde bror. Det visades att han hade en oäkta son som de inte visste fanns. Aina tyckte förstås att sonen hade all rätt till att ärva framför dem till skillnad från mannen. Historien byggde på ett försvunnet testamente, lagen mot moralen. Det slutade i alla fall bra, testementet hittades och paret behövde inte skilja sig. Slutet var bäst då hon kort och gott medgav att enligt lagen är han rättfärdighetens perfekte man, men inte när det handlar om moralen till kvinnor och barn! Gunilla Röör spelade sonen, även Elisabeth Carlsson var med som jag en kort sekund fick ögonkontakt med när de stod och tog emot applåder. Nästan lite läskigt att sitta så nära som vi gjorde, på tredje raden.