Inträngd
Inträngd i mina mardrömmar kommer jag inte ut. Hittar inte ljus, det som ska förklara varför det måste ha hänt. Hur kan det hända utan anledning? Ingen orsak utan verkan. Var det mitt eget fel? som det så månget sägs. Det måste det ha varit. Varför skulle jag annars behöva utstå? Vad gjorde jag? Existerade? Är det på grund av att man provocerar fram till något som måste ha en viss utgång, som man egentligen inte vill eller ens menar, eller kan det bara ligga grund i ens existens - och vad det innebär för någon annan? Att bara det är provokativt nog? Varför ska man behöva klandra sig själv när det är någon annan som gjort en illa?!? Så illa att man blivit mer klaustrofobisk och går runt och är oförstående, rädd och arg. Skulle någon annan kunna tro på det när man knappt själv ens gör det?
Kommentarer
Trackback