Forgetmenot

Det har varit de sista avsnitten av Andra avenyn i veckan, som jag till viss del följt. Det har väl varit ganska underhållande, men lika frustrerande och irriterande av någon konstig anledning. Vet inte om man ska tycka om skådespelet eller inte. Falskt eller inte, verkar det så påklistrat. Som om man (som skådespeleri handlar om) spelar på känslor och allt vad rör livet utan att det blir något äkta. Som om man lagt på ett täcke som berättar allting fastän man ser att det finns någonting under, vilket man bara låter vara. Som man bäddar får man ligga - ja, irriterande (knöligt) som sagt. Samtidigt har jag velat sett för intrigernas skull och hur det går med allt. Dramatiskt slut må jag säga då Håkon, läraren som från början blev oskyldigt anklagad för våldtäkt, faktiskt höll på att våldta tjejen som anklagade och hatade honom hur länge som helst och som hade börjat "tycka" om honom igen. Håkon själv sade sig hade blivit en bättre människa, och ja kanske det. Men i förnekelse av sig själv, om man ska tro på vad han sade om att han alltid, och aldrig slutat sukta efter henne. Är man manlig, är man. Men hur i helvete kan man inte inse att man fått en andra chans och ta den?!? Istället för att sumpa det. Får man en andra chans ska man fan i mig ta den! Eller så var han helt enkelt inte en bättre människa. Tur att han blev tagen på bar gärning så att han inte hade kunnat använda ordspråket vargen kommer... Sorgligt värre när Angelica dog i armarna på sin nyblivna make. Dessa två har det bara handlat om att de ska kunna funka ihop och vara tillsammans utan några besvär, och så händer detta. Dåligt slut om dem. Det skulle väl snarare varit Hästen som borde tagit skottet när han hoppade ut framför dem, bortgången som en någorlunda bättre person efter att ha räddat dem. Karim och Jossan gjorde slut. Jossan skulle visserligen åka till USA och hindrades inte av honom. Men att han gör slut med henne är väl även det ett sätt att sätta hinder, om hon verkligen vill vara med honom? Nåja, tror jag skippar nästa säsong. Börjar jag kolla kommer jag inte att kunna sluta ... Jag får ta detta som ett slut, i alla fall för mig själv. Slutet gott, allting gott - delvis.