På Fårösund är vi alla får

Senast jag såg ett dött djur var det en groda. Påkörd. Hade den inte tid att hoppa undan kan man undra... Men idag tog ändå priset. Jag ville se får. Så jag följde med några i klassen när de skulle åka iväg med någons bil till Fårösunds fästning, där det skulle finnas får. Men vad får man syn på? Ett dött får, uppsliten till revbenen. Det var ingen vacker syn. Hur kunde det hända? Inga levande får så långt ögat nådde. Så vi åkte vidare tills vi fann en hage med en massa får, men det första som händer när man hoppar ur bilen är ju att de springer iväg. Osociala jävlar :P Jag fick lov att vara social med mitt nyblivna, av mig utnämnda svarta får. Egentligen vid namn Felix. Han vände sig om och påpekade så snällt mitt misstag när jag precis hade sagt fårpäls, att det heter ull. Eftersom jag hörde det själv sade vi det i kanon och det slutade med att vi ju kunde ta med oss lite och skapa yllevantar, för det lär snart behövas till vintern. Väldigt konstigt väder då det varit varmt och kallt om vartannat idag. Kvällen slutade med en skräckis i skolans teverum, Jag vet vad du gjorde förra sommaren. Jag visste inte att det fanns en tredje film, men efter lite googlande hittade jag att I always know what you did last summer gjordes 2006. I år görs det dessutom en fjärde film - The fisherman. Där ser man! Något som jag måste delge de andra imorgon, plus att jag inte trodde "det svarta fåret" att Babar var en elefant. Men så fel jag hade, hade han bara sagt att det var en elefant med en guldkrona på huvudet hade jag kommit ihåg. Jag tänkte förstås på Barbapappa, en stor rosa oformlig figur som inte alls är en elefant. Tur att jag inte slog vad om det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback