Forgetmenot

Jag ligger bara och vilar i sängen med datorn i knäet. Så fort jag reser mig gungar det och jag orkar knappt anstränga mig till att göra något. Om det är denna slags trötthet jag kommer få bära runt med i flera veckor förstår jag inte hur det kommer gå. Så typiskt, när jag kämpat så för att komma in på teaterlinje och så ska detta hända ..(!) På söndag ska flytten ske, och jag orkar inte ens tänka på att börja packa. Hur kommer det gå? Som jag diskuterade med en kompis häromdagen: allt löser sig. Oavsett vad så kommer det lösa sig. På något sätt löser det sig, åt ett håll eller ett annat. På den lätta vägen eller den svåra, men löser sig gör det alltid. Inte alltid som man vill kanske, men det löser sig.