Jag vill, men kan inte
Det här inlägget skrev jag egentligen igår, men kände mig inte i form att publicera det då. Jag gör det nu istället som en liten påminnelse till mig själv att komma ihåg när jag är helt frisk:
Vad jag kommer att uppskatta att vara frisk sen!
Att kunna äta, bara kunna äta. Men det första jag kommer göra är att svulla i sådant jag tycker om. Kommer väl gå ned ett antal kilon under den här tiden. Att kunna dricka obehindrat - vatten som jag så gärna vill ha nu men som inte går ned utan att halka runt på körtlarna först. Rent gott, bara vanligt vatten. Dock fick jag ett otroligt sug efter åländskt smurf läsk i päronsmak, med ostbågar. Jag längtar tills jag blir frisk, så att jag kan andas igen. Kunna kikna i skratt och sjunga för fullt hals. Uppskatta det ni har, folk! Innan ni vet hur det känns att vara utan det.
Jag är hungrig men kan inte äta.
Jag är törstig, men kan inte dricka.
Jag är trött, men kan inte sova.