Forgetmenot

Vilken lättnad, och vilken kick. Föreställningen gick hur bra som helst, fastän jag glömde bort ett ord som jag fick av H som agerade sufflör. Tappade bort mig helt i en replik, vände på två meningar så att de hamnade i fel ordning - men bra som jag är (skämt åsido) lyckades jag styra det till att bli vad som menades med det, bara med andra ord. Det var fullt ända ut till väggarna i salen vi spelade i, med folk på både stolar och bord som vi hade ställt i ordning - men förvånande nog så var jag mindre nervös då än vid genrepet. Kan vara ett bevis på att det handlar om en vanesak. Genrep = bra. Det var flera som kom fram och sade att det var kul och att man var duktig - men så fick de ju gratis fika också :) Julmust och pepparkakor, som vi firade med också när allt var över, vilket var första gången för i år som jag intog det. När vi hade städat och ställt tillbaks allting på sin plats satte vi oss alla ned och läste direkt igenom andra och sista akten. Minst lika mycket text i den för mig, kanske lite mer skådespelarinsats för mig i slutet på den - och det ska ta en vecka. Stress, stress och åter stress. Men fan vad kul! Och så skönt att det har blivit mig berättigat, och att det inte bara är något fånigt som jag vill tro och bara kan hoppas på. This is my thing! Nu kommer jag somna med ett leende ...