Forgetmenot

Jag sov inte mer än fem timmar i natt. Trots det vaknade jag i morse och tyckte att det inte alls var för svårt att öppna ögonen. Men sedan när dagen började på riktigt kändes det annorlunda. Jag trodde att jag skulle bli glad, eller att jag redan hade hunnit bli det när jag såg himlen lysa klarblå ute. Men på något sätt gjorde det hela värre. Gjorde det tyngre över bröstet. Från bilradion på väg för att ta tunnelbanan hördes Blossom prata om yoga, vilket kändes som att det var riktat rakt mot mig. Det skulle säkert vara en bra träningsform för mig, men som hon sade så finns det ju hur många sorters yoga som helst. Så hur ska jag veta vilken som är just min grej, fysisk eller en mer mental sådan? Mental träning är det ju oavsett, vilket jag verkligen skulle vilja ha förmågan att styra över lite mer. Som det är nu känner jag bara. Skulle vara bra att kunna koncentrera känslor lite mer så att man kan bevara det i en liten ask. Tänk på nåt annat, både sade jag och kände det för mig själv när jag var på väg imorse. Och det slog mig att det funkade, men ändå inte. Man kan inte säga så. Hur mycket man än vill glömma och sluta tänka på något så går det inte. Ja, man kan tänka på nåt annat - med alla sina krafter kan man göra det. Men det gömmer inte det faktum att det fortfarande finns kvar där i djupet inom sig. Man vet att man förtränger, förnekar och ignorerar - gör inte det då det värre? Som när solen där ovanifrån inte alls kan värma då man vet att kylan kommer inifrån...  På tunnelbanan började det trycka ännu lite mer över bröstet och gjorde det svårt för mig att andas. Resten av dagen var tröttsam, och jag funderade allvarligt på att gå till läkare och kolla hjärtat. Men jag vet ju ...  Jag gick lite tidigare än vanligt. Bättre det än att sitta och göra ingenting. Orkade ingenting till slut, inte ens att gå därifrån. Men det verkade bara ännu mer konstigt att känna kravet att sitta kvar, och bara vara onödig. Det var fortfarande ljust när jag åkte hem, jätteskönt. Jag drog på musik i öronen och somnade till och med, det var min yogastund för dagen. Somnar man ifrån sig själv, ja det kan man väl kalla bra yoga (meditation)? Skönt var det i allafall. Hann med att hämta ut linser innan bussresan hem, kollade även i lite klädaffärer övertygad om att jag skulle kunna hitta något för att unna mig något. Men icke. Jag slängde till och med in ett öga i guldfynd, men det var bara fönstershopping (kunde inte förmå mig med att gå in, kände mig inte rättfärdig det), och det gick snabbt när jag blev påmind om alla hjärtans dag som snart kommen. Hur ska mitt hjärta firas mån tro...