Forgetmenot

Äntligen, kan jag nästan säga - har jag fått allt mitt nedstrukturerat, svart på vitt. Så lång tid kippandes efter luft, och så denna lättnadens suck - är otroligt tacksam till den som fått mig till att faktiskt pressa mig. Helt inaktiv och ovetandes till det i början, men det är hans förtjänst att jag lyckats med det, och att jag verkligen för en gångs skull velat att någon, han, skulle få läsa. Det har varit både lätt och svårt, fastän det är något som bara jag vet något om vet jag ibland inte vad det handlar om - men när jag väl börjat kan jag inte sluta. När jag kommer igång, kommer jag verkligen igång. Det är så att man inte kommer få något slut på det, jag skriver och skriver, lägger till och tar bort - men nu ligger allting i någon annans händer. I någon annans makt att förstå sig på. Kanske var det menat att hända nu, och inte tidigare eller senare - det är förmodligen ödet. Så läser du det här K, du är bäst! Om inte för dig, vet jag inte vad ...