Poesi för sinnet

Ligger i ett varmt mörker
och lyssnar på en fingervals.
Trippar likt en älva över
hjärtan som känns tunga.
En tår trillar ned
i följd av en annan.
Det trippar och det kittlar
fortfarande.
Jag spelar med orden själv
och faller ännu lite djupare ned.
Det forsar en flod.
Harmoni i takt med kaos.
Den sorsgna musiken tystnar,
och orden
spelar sig själva.
Hittar hem
och fyller brunnar till bredden
och till slut kastar upp,
försvinner i en
geiser.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback