Tågresande
Jag sitter på ett tåg genom Sverige för andra gången i mitt liv. Första gången var torsdagskvällen förra veckan när jag åkte hem från Arvika, nu tillbaka. Hade hellre velat stanna hemma resten av hösten. Men det var ett bra lov i alla fall. Gick ut och dansade med bästa kompisen, träffat familj och släktingar, haft en heldag hemma och bara varit med mig själv och så tog mamma ledigt de sista dagarna från jobbet för att som hon sade mysa med mig. Vi gjorde en heldag på stan vilken avslutades med ett biobesök, The Ugly truth. Jag hade även gått en till gång med en kompis då vi såg Beck, I stormens öga. Älskar att gå på bio! Finns många fler filmer jag hade velat gå och se. Jag shoppade kläder och skor, mycket nöjd med mina inköp. Men det var lättare dagen efter när vi tog en mindre runda i vårt närmaste centrum. Då köpte jag en gråstickad klänning jag hade sett innan på stan som kostade några hundralappar, men det var den värd. Det får en på bättre humör att unna sig något man vill ha, än att bara tänka praktiskt och köpa behövliga kläder. Men som tankarna vandrade på natten, så som det är, varken kläder eller lycka kan köpas för pengar - även om man kan känna ett glädjerus i shoppingens stund.
Ganska skönt att luta sig tillbaka mot sätet när man väl lugnat ned sig om resan. Men det var jobbigt i början, och kommer bli värre om det kommer någon och säger att jag sitter på dennes plats. Tydligen har fotbollshuliganer slagit sönder vagnar i natt, och därför finns inte min plats i tåget. Men jag sitter ned, och alla som har bokat plats ska ha en plats under resans gång. Tre timmar kvar till sista prövningen, antingen hitta en buss som kan ta mig till skolan eller en taxi. I värsta fall gå, vilket jag i och för sig inte tänker göra helt själv i mörkret med allt jag har med mig. Har hört en del säga att Arvka har blivit platsen där det finns störst risk att bli våldtagen. Det är väl med tanke på alla raggarbilar man ser åka runt på stan ibland. Så jag tänker inte lifta i en sådan bil i alla fall.
Haha, kollade precis ut genom fönstret och såg ett litet hus som det stod nostalgimuseum på.
Nostalgi, ja ...
Ganska skönt att luta sig tillbaka mot sätet när man väl lugnat ned sig om resan. Men det var jobbigt i början, och kommer bli värre om det kommer någon och säger att jag sitter på dennes plats. Tydligen har fotbollshuliganer slagit sönder vagnar i natt, och därför finns inte min plats i tåget. Men jag sitter ned, och alla som har bokat plats ska ha en plats under resans gång. Tre timmar kvar till sista prövningen, antingen hitta en buss som kan ta mig till skolan eller en taxi. I värsta fall gå, vilket jag i och för sig inte tänker göra helt själv i mörkret med allt jag har med mig. Har hört en del säga att Arvka har blivit platsen där det finns störst risk att bli våldtagen. Det är väl med tanke på alla raggarbilar man ser åka runt på stan ibland. Så jag tänker inte lifta i en sådan bil i alla fall.
Haha, kollade precis ut genom fönstret och såg ett litet hus som det stod nostalgimuseum på.
Nostalgi, ja ...
Kommentarer
Trackback