Förvirrad och ifrågasättande
Kan man ifrågasätta smärta? Om man vet hur det känns att ha ont kan man inte förneka att det finns, den psykiska smärtan.
Jag är så förvirrad; hur kan psykisk smärta bli till mer än bara det, till en fysisk känsla och så till den milda grad kroppsligt ansträngande ? Man vet ju att psykosomatiska besvär är fysiska krämpor som har psykisk grund. Men när något man vet beror på inre skador, men som yttrar sig så utåt sett kan man börja undra ...
När man har psykiskt ont vet man att man har en själ. Ett hjärta. Därför tycker jag att det är ritkigt konstigt när de som har sagt sig må dåligt och som man tror har känt och vet vad psykisk smärta är, inte tror på det och det man själv känner. Som om att det bara vore fysisk smärta trots allt. Annars är det på låtsas. Vad är då skillnaden? Varför ligger smärtcentralen mitt emot den psykiatriska avdelningen på S:t Görans sjukhus som ett hån? Som om det inte är lika märkvärdigt att ha själsligt ont, som kronisk kroppslig värk.
Men hur kan man ifrågasätta när man vet hur det känns?
Jag är så förvirrad; hur kan psykisk smärta bli till mer än bara det, till en fysisk känsla och så till den milda grad kroppsligt ansträngande ? Man vet ju att psykosomatiska besvär är fysiska krämpor som har psykisk grund. Men när något man vet beror på inre skador, men som yttrar sig så utåt sett kan man börja undra ...
När man har psykiskt ont vet man att man har en själ. Ett hjärta. Därför tycker jag att det är ritkigt konstigt när de som har sagt sig må dåligt och som man tror har känt och vet vad psykisk smärta är, inte tror på det och det man själv känner. Som om att det bara vore fysisk smärta trots allt. Annars är det på låtsas. Vad är då skillnaden? Varför ligger smärtcentralen mitt emot den psykiatriska avdelningen på S:t Görans sjukhus som ett hån? Som om det inte är lika märkvärdigt att ha själsligt ont, som kronisk kroppslig värk.
Men hur kan man ifrågasätta när man vet hur det känns?
Kommentarer
Trackback