Forgetmenot

Jag tänkte tidigt att Jay skulle hamna topp tre, och han blev min favorit på vägen någonstans. Det känns inte som att jag följt Idol på samma sätt, eller jo. Jag har missat ett par gånger, men ändå tittat över internet de flesta gånger. Lite träligt att vänta en hel kväll, men det är ju underhållning helt klart. Men Sveriges största musiktävling, som de upprepade gånger säger om Idol, är ju inte helt sant. Sångtävling, jo visst, och en popularitets sådan. De ska sjunga bra, och ha en bra personlighet - främst det, det är det som gör en Idol. Hade lite sms talk med min mamma under programmet då vi såg ensamma på varsitt håll och tycker lika och olika, och då slår det mig: Att ja, jag skulle hellre vilja ha en skiva med Jay än Minnah - ... Han har namnet, Jay Smith, är inte det ett artistnamn redan så säg! Han har hårdrocken som grund, sjunger bra och gör om helt otippade låtar som sina egna och gör det bra också. Som I want it that way med Backstreet Boys, Lady Gagas Bad romance eller det magiska ögonblicket med Madonnas Like a prayer. Bäst, helt klart - och det var lika bra när han gjorde den en andra gång ikväll som publikens val. Men som alla första gånger var första gången bäst, enligt mig. Glädjerysningar över kroppen. Jag såg dessutom en intervju med honom där han säger att han sjöng den till sin första riktiga kärlek, som dog när hon var 21 år. Sorgligt och verkligt, och skandalen med drogerna gav han också en intervju om där han rådde alla unga att inte följa hans fotspår, att det inte är värt det o.s.v. Han sjöng för sin nuvarande kärlek, som de i intervjun under det programmet förklarade var väldigt stark och betydelsefull. Han har bevisat sig mänsklig. Otroheten med Minnah är en annan sak. Ingenting som människor har med att göra, och verkligen inga skvallertidningar eller fans. Visst, jävligt fult att göra något sådant - men att hon ändå var där betyder att de hade/har något betydelsefullt. Han är antagligen den mest "smutsiga" vinnaren i Idols historia. Känner inte att jag tycker synd om Minnah när hon har bevisat sig vara en sådan tjej. Är inte bara lite upprörd just nu, eftersom jag inte riktigt visste om (jag läser inte skvaller) eller trodde på den där otroheten när kärleken var så betydelsefull. Men hon hade antagligen behövt segern mer än Jay. Han klarar sig bra nog på egen hand, och förtjänar mer en andraplats så han slipper idolstämpeln och en massa påtvingade låtar på sin första skiva. ... - Men, skulle jag komma till: varför skulle jag vilja ha en skiva med Jay? Visst han gör en bra egen version av Madonnas låt. Men skulle jag vilja höra den på skiva? Jag vet inte. Som innan Geir åkte ut och han var min favorit, han kunde också sjunga riktigt bra och gjorde Lady Antebellums I need you know helt suverän. MEN, varför skulle jag lyssna på hans version av den, när jag kan lyssna på Lady Antebellum själva som gjort originalet? De blev för fan min Idol efter att jag hörde honom. Ja, tack för den Geir! Men ska man fånga mitt öra och hela min uppmärksamhet ska man kunna skriva musik själv. Behöver inte vara för kunnandets skull, men att ha eget material (!) Jag skulle aldrig i livet köpa en Idol-skiva, just för den skull att det bara är redan kända låtar som är omgjorda. Visst, låt andra skriva åt er - men det är en smärre skam i mina ögon att producera om redan givna låtar som sina egna. Hur skulle det se ut om man gjorde så med filmer överlag? Teater är däremot något hela tiden levande med skådespelare och deras roll, man använder sig av texter (teatermanus) och fastställer aldrig något bestämt då syftet med teater är dömt att misslyckas. Ett musikstycke, en film och en bok måste jag tillägga, är något bestämt och bestående - medan teater är en levande konstart.