Forgetmenot

Jag har så mycket i mina tankar nu som jag inte kan kontrollera. Så mycket jag vill hinna, och sådant som jag måste hinna. Med alla måsten kommer det flera sådana för att det första ska gå igenom. Som att planera en resa till Malmö vilket har visat sig vara svårare än vad jag trodde, men inte är det resan jag borde lägga fokus på när det är det jag ska göra där som är grejen, dvs antagningsprov. Så plötsligt har jag två monologer jag måste arbeta med. Tur att de bara kräver en text, men jag vill å andra sidan inte lägga den första åt sidan som är arbetet här på skolan. Kan kanske vara bra till och med att ha två att skilja på och alternera med, när man behöver paus från den andra. Men jag måste ta mig tid till det, vilket det är väldigt lite med nu. Så mycket nu; en massa repetitioner med vårt julspel om Karl-Bertil Jonssons jul, resplanering och biljettbokning som inte blir av och som nu skär sig på grund av att vissa redan har bokat resa fastän vi är en grupp som ska dit, jag och min fixa idé att jag vill göra ett dansnummer på julkabarén med tyger inblandat dessutom men som jag inte vet om jag är kapabel till som det är nu. Men det vore så kul! Och så dessutom tankar att tänka om mig själv, och det jag känner om hur jag mår. Jag vill läsa böcker om teater och Stanislavskij, och borde läsa om posttraumatisk stress syndrom men tiden räcker inte till. Och så julstressen på det! Jag borde prioritera, borde verkligen sätta mig själv i främsta rummet. Prioritera vad som är viktigast, men också bry mig om vad jag vill och har lust med. Men det är svårt nu. Det jag allra helst vill är att må bra. Men det är också det största, och svåraste projektet.