Overklig natt
Jag har börjat hata mig blogg. Att den inte är helt anonym. Jag kan inte skriva allt utan att människor blandar sig i vad jag gör eller tänker. Skulle jag skriva om vad jag gjorde, eller snarare ville göra och var nära till, inatt skulle jag antagligen bli inspärrad. Känner mig jättekonstig idag. Tom, ett gigantskt hålrum som tagit plats i mig. Trött, men får inte sova. Vill sova, men orkar inte ligga. Ensam, vet inte längre vart jag ska vända mig. Tog mig en nattpromenad i snön, till slut fick en tablett för åksjuka vikariera som sömnmedel. Hörde en knackning som ett hårt, kort dragande mot kylskåpsmaterial. Inte för inte att ljudet lät inifrån köket. Såg ett blinkande ljus svepa runt rummets väggar som skiftade i färger, fastän jag hade dragit ned gardinen. Gick upp för att se vad ett potentiellt spöke ville säga mig. Kollade ut genom fönstret bakom gardinen, såg det blinka. Klättrade upp på diskbänken och kollade ut därifrån. Såg en sos bil stå där utanför med blinkers på. Paranoid att de skulle komma in och hämta mig. Svalde snabbt tabletten, låste upp dörren som för att underlätta för folk om jag inte skulle komma att vakna upp igen. Kände hunger bosätta mig i min kropp samtidigt som illamående. Visste att jag inte borde kunna hallucinera redan, men var osäker på min verklighetsuppfattning då den hade blivit som en ankare på torra land.