Forgetmenot

God jul, ska man väl säga då. Det kändes fortfarande konstigt att det var jul när det hade hunnit bli julafton igår. Konstigt och jobbigt! Men som alltid är julafton en helig dag för mig, och det enda man kan göra är att vara här och nu på just julafton med de traditioner man har. Det vill säga Kalle Anka, maten, Karl-Bertil Jonssons jul, Svensson Svensson. Min egna lilla tradition ett tag var filmen Medan du sov, men den har inte gått på teve sedan två år tillbaka. Den saknar jag, romantisk och fin i juleider. Istället slutade julafton i år med att jag såg slutet på Tomten är far till alla barnen och Hajen 3. Kunde inte lyssna på Westlifes nya album eftersom jag inte fick den, men annars brukar även det hända på julaftonskvällen.

Julen är mycket om tevetittande och mat. Tomten finns inte längre! Julklappar är en liten del, vilket idag ger en större tillfredsställelse att ge. Desto mer kanske man också uppskattar det man får, på samma sätt, i och med att det är någon som ger en det man önskar eller överraskas över. I år älskar jag verkligen julmaten, det som är detsamma varje år. Men just den här julen uppskattar jag det förvånande mycket. Älskar sillen, den gravade laxen med hovmästarsåsen, julskinkan med rödkål som jag tror att jag för en gångs skull börjat gilla lite och snapsen som är ett nytt inslag för mig, så länge den är god och inte finns där bara för att. Annars är det julmust, som jag förut inte gillat så mycket men som jag nu älskar att dricka mig otörstig på ... och nötknäckandet.