Och prinsessan fick sin prins

Jag har varit lite skeptisk till det kungliga bröllopet, och att den bekostas av skattepengar. Jag har absolut inte kollat på all upptrappning inför bröllopet de senaste veckorna. Men vigseln kändes ju faktiskt relevant, och som den var sen ... Var det någon som inte fick tårar i ögonen när de sade ja till varandra? Jättefina är de tillsammans, verkligen! Jag unnar dom verkligen deras kärlek och giftermål. Men jag störde mig på att prästen inte sade: Du får nu kyssa bruden. För att det är kyrkan eller vadå?? De är ju bara människor, som älskar varann. Självklart skulle de ha fullbordat vigseln med en kyss. Vill de kyssas ska de kyssas! Mycket fel tycker jag det är att kungligheter måste låtsas vara kristna, om de inte är det vill säga. Så fel att lagen säger att de ska hålla sig till den evangeliska läran och ta avstånd från alla andra religioner. Sedan halv fyra när vigseln gick av stapeln har jag suttit framför teven, och tagit del av deras bröllop. Jag missade kungens tal till sin dotter och kärleksförklaringen till sin fru Silvia, men lyssnade precis till Daniel Westlings pappas tal - det var riktigt fint och personligt. Mycket kärlek idag. Som Olle Westling sade, de smittar verkligen av sig med sin värme och man känner med dom. Så fick prinsen sin prinsessa, och prinsessan sin prins. Vilken saga! Jag önskar dom all lycka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback