Forgetmenot

Första filmen som jag ger en tia, Ps. I love you - fick mig att både skratta högt och gråta ljudligt. Den handlar om Holly (Hilary Swank) som förlorar sin man (Gerald Butler), men det visar sig att han hade en plan. Som för att hjälpa henne genom sorgen och kunna gå vidare med livet, hade han skrivit brev som hon på olika sätt fick levererat under ett års tid. Varje brev avslutades med ps. I love you. Underbar film! Älskar den, från introt till outrot och allt där emellan. Hela konceptet, och berättarstrukturen. Från början när man får ett hum om hur deras förhållande är när han fortfarande lever, bråkigt med kärleksfullt, och hur han så plötsligt inte finns längre. Att han alltid finns där hos och med henne fastän han inte lever längre, och när han talar till henne genom breven. Hur man får se deras första möte, att man lär känna dem båda två genom hela filmen och hur hon "träffar" på honom genom hans påhitt med breven. Vyer av Irland, och bra musik - bra låtar genom filmen. Jag älskar Irland, nu ännu mer - den irländska charmen fungerar, och Gerald Butler och Jeffrey Dean Morgan som irländare känns helt rätt. Otroligt bra skådisar, som självklart ger filmen sitt värde tillsammans med både manus, musik och betydelse. Skratt och tårar, både romantiskt lyckligt och sorgligt. En klang av både vemod och hoppfullhet vibrerar i slutet när man gått igenom filmen, så som hon har fått det sista brevet. Mycket fin film, med bra innehåll.

"Watch out for that signal, when life as you know it ends."