Mytomani
Det är svårt att komma på en lögnare att vara mytoman, om en person ljuger för att hon tror på sina egna lögner eller för att hon ljuger för att vara elak. Enligt nationalencyklopedin och andra ordböcker står betydelsen av mytomani för sjuklig lögnaktighet. Att det inte är en psykisk sjukdom i sig, men förekommer i samband med psykiska störningar som t.ex. schizofreni eller paranoia, och hos uttalat histrioniska personer. Histrionisk personlighet = hysterisk, hysteroid personlighet. Det kommer ursprungligen från ordet histrion som betyder dålig skådespelare, komediant. Och det är ju det de är, mytomanerna. Man upptäcker dom ganska snart, så som de är. Riktigt skrattretande att se hur de gör bort sig själva och skämmer ut sig. "En hysteroid personlighet kännetecknas bl.a av att ständigt vilja stå i centrum, han/hon tilltalas av utmaningar och finner problem stimulerande." // Histrionisk personlighet som kännetecknas av överstarka, ibland dramatiska reaktioner på livshändelser och av benägenhet att dra till sig uppmärksamhet genom överdrifter i t.ex. tal och klädsel, att tycka, känna och göra som omgivningen ("kameleontreaktion") och att lätt bli entusiasmerad men lika lätt uttråkad. Omgivningen kan förstärka personlighetsdragen genom att inta en överseende eller beundrande attityd. Om personlighetsdragen medför lidande för individen själv eller omgivningen eller om de orsakar nedsatt social funktion är det frågan om histrionisk personlighetsstörning, i annat fall om personlighetsdrag som hör till den normala variationen. Relationerna till andra människor är instabila och får ofta en erotisk eller manipulativ prägel. Sexuella störningar är vanliga."
Klockrent, så att det tjuter om det. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Det är skrämmande med mytomaner. För de kan ju som sagt säga vad som helst, för att framställa sig själva i bättre dager och skada andra. Men det borde fan inte vara okej att skylla på psykisk sjukdom om man ljuger för att skada andra. Eller nej, just det - det är ju ingen psykisk sjukdom, bara jävligt stört. Beror väl som sagt på hur hysterisk man är. Eller om man ljuger för att bara vilja det. För att skada. De borde ändå veta att man ljuger, ju längre det går snärjar de in sig desto mer i sina egna lögner och kommer inte ur det, ljuger bara mer. Som man bäddar får man ligga. Löjligt är när man dessutom känner igen lögnerna eller påhitten som sina egna ord till denne, som för att försvara sig - men det går ju lika bra som en icke-legitimerad skådespelare. Ska man ljuga ska man i alla fall göra det bra.
Jag har varit med om det förut när en tjej pratade en massa som jag än idag inte vet vad som var sanning eller inte. Hon hittade på så mycket för att väcka uppmärksamhet och empati. Hon påstod bland annat att hon hade en stalker efter sig som ringde henne varje kväll under en period och som ständigt hittade hennes nya nummer när hon bytte. Att hon hade blivit våldtagen, vilket jag absolut inte tycker är något man ljuger om under några omständigheter alls. Hon pratade om sina höga betyg, men hon avslöjade sig själv genom att hon pratade för mycket om det. Hon drog till och med en historia för mig om att hon, och enligt mig klassens sötaste tjej (men som jag fick höra senare efter de skolåren att jag typ var det av vissa andra, som bara är en kul parantes), hade blivit tillfrågade av alla killar i klassen om de skulle hitta på något, och att de inte skulle säga något till de andra tjejerna i klassen. Samma historia hörde jag två år senare när jag blev bättre kompis med denna andra tjej, och att det var henne de var efter, vilket jag dessutom som sagt kunde förstå. Det var under detta samtal med henne som vi två kom fram till att hon måste vara mytoman. Hon den söta hade mått så dåligt över att gå ensam med henne i början, och hon insåg att avundsjuka fanns när denna styrde deras väg i delar av skolan bort från killar som tyckte om henne - för att hon själv ville ha den där uppmärksamheten. Tur att hon lyckades komma bort från henne, och in i killgänget - istället fick jag med min trio dras med henne då hon tydligen hade haft en fest som vi tre inte hade blivit bjudna till eller fått vetskap om. "För att ha en reservplan", som jag resonerade eftersom att det sket sig med att bli bra kompis med klassen.
Nej, mytomaner slutar nog upp ensamma dessvärre. För att ingen vill vara med sådana, man mår bara dåligt - det vet tyvärr jag. En gång för mycket. Man ska vara försiktig med att avslöja dem, för man vet inte vad de kan ta sig för beroende på deras personlighet. I värsta fall kan de ta till med våldsbrott, eller bli aggressiva i sitt beteende att ljuga och börja med trakasserier som mass sms eller annan förföljelse. Frågan är om, eller när, man kan göra polisanmälan. Läste jag rätt någonstans så är det fängelseförbud vid stark histrionisk personlighet så att de istället får rättspsykiatrisk vård. Då kommer man rätt in i psykopatins värld.
Psykopati: personlighetsstörning kännetecknad av frånvaro av skuldkänslor, obenägenhet att underordna sig samhällets regelsystem, brist på planering, svårighet att leva sig in i andras situation och att lära av egna misstag. Störningen visar sig redan i tidiga år genom skolk, snatteri, slagsmål, vandalisering och missbruk av droger. De sociala problemen fortsätter i vuxen ålder med dålig arbetsanpassning, instabila relationer, trasslig ekonomi och kriminalitet. Någon verksam behandling finns inte men psykopatiska drag brukar avta med åren. (wikipedia)
Mytomaner ljuger utan att det finns någon tydlig orsak till lögnen. De känner ingen skuld när de ljuger, istället blir det en sport att testa omgivningen om den tror på ens lögner. Vissa mytomaner tror på sina egna lögner, och andra gör det inte har jag läst. De ljuger för att verka intressanta eller tigga medlidande. I brist på skuldkänslor och att inte kunna lära sig av sina lögners konsekvenser borde bevisa mytomani som psykopati.