Forgetmenot

Jag åkte in till Karlstad idag med två kompisar för att gå och se en föreställning som andra årets teaterelever på Molkoms folkhögskola har satt upp, Dödskammaren, som de bjöd in oss för att se. Sex personer, fyra tjejer och två killar, står på scenen i nittio minuter fullt koncentrerade i sina roller. Det är en prestation! Tydligen hade det kommit en dramaturg och tillsammans med dem skapat karaktärer som hon sedan skrev ett manus utifrån. När manuset var klart fick dom det, och de började arbeta med det. Det verkar vara en intressant metod. Men lite svårt är det att förstå hur karaktärerna kom fram ur dom när de var ganska utsatta, alla hade de ett mörkt förflutet och hade gjort något hemskt. Det handlade om att de var inne i ett fängelserum, allihopa tillsammans, var en av någon orsak. De var tvingade att välja en person som skulle ta allas skuld, ta straffet att dö - för att de andra skulle komma därifrån. Lite Saw - inspirerat, att välja ut någon som förtjänade mest att dö. Riktigt spännande! Första tjejen som förde anteckningar på alla, visades ha mördat sin man som hade varit otrogen mot henne i två år. En annan tjej som gick klädd i en minimalt kortkort klänning och var påtaglig slampa visades ha varit med om sexuellt utnyttjande av sin pappa, men brydde sig om andra då hon var sjuksköterska åt äldre på ett sjukhus. Jag vet inte om det sades, men min uppfattning var att hon var en riktig prostituerad för att tjäna pengar. Hennes brott var att hon förgiftade de äldre, men för att de ville det. En tredje tjej som var bästa kompis med slampan fick man reda på att hon blivit våldtagen av en av killarna, men hon visste inte själv vad det var hon hade varit med om. Han erkände sig till på slutet att han hade förgripit sig på henne med en flaska. Hon hade dessutom blivit retad i skolan, och bränt inne alla dessa s.k kompisar. Killen som var våldtäktsman, var sadistisk av sig och hade lekt med möss tror jag det var, när han var mindre, och låtit sin orm äta upp dom. Han var dessutom bror till den andra killen, som han hade tagit avstånd ifrån och blivit helt känslokall gentemot. Brodern, den andra killen ifråga, älskade sin brorsa och tycktes ha ett lite udda känsloförhållande till honom. En del av honom dog den dagen när brodern hade vänt sig ifrån honom, den dagen då han hade råkat köra över en kille och förstört hans liv då han han hade hamnat i rullstol. Han hade en flickvän, den fjärde och sista tjejen, som berättade för honom att hon hade varit gravid en gång och gjort abort. Han kallade henne för barnamörderska, och hon röstade på honom i slutet på att det skulle bli han som skulle dö. Hon hade också ett förflutet med en lillebror som hade drunknat, och hon kände igen slampan som en av dom som bodde i hennes föräldrars hus då de hyrde ut rum. Slampan hade tydligen en kväll försökt förföra hennes far. Så vem av dessa dog då? Slampan som av olyckliga omständigheter blev en sådan som förgiftade de äldre, tjejen som dödade sin otrogna man, den våldtagna tjejen som blev mobbad och dödade sina kompisar, barnamörderskan som råkade lämna sin lillebror ensam i badkaret och gjorde abort, våldtäktsmannen som "bara" var en våldtäktsman (han hade inte mördat) eller killen som saknade sin bror och råkade förstöra en annan killes liv? Dadada ... Slampan! Lite otippat, men inte helt. Kändes som att de grundade beslutet på hela hennes stil som förförerska. Jag hade snarare gissat på våldtäktsmannen.

Som en elevföreställning var de jätteduktiga och bra gjort, verkligen. Det var spännande absolut, och de hade intressanta karaktärer som de bemästrade otroligt bra. Men manuset, hm, det fallerade någonstans i att vissa fakta lämnades dithän och andra bara var fakta. Den våldtagna tjejen reagerade knappt på när hon fick reda på vad han hade gjort på henne, och tjejen som gjorde abort gjorde en helomvändning från att verkligen älska honom (han gjorde visserligen slut) till att vilja döda honom i slutet. Skäligt, men inte helt verkligt. Kanske kunde det bero på att manuset var tvunget att skäras ned från två timmar till en och en halv, som läraren från Molkom berättade som vi pratade med efter föreställningen - vad vet jag. Duktigt, verkligen - och jättekul. Men föreställningen som sådan var väl inte i toppklass.