Åh, Herregud!

Haha, han är riktigt underhållande Jonas Gardell. Jag var tveksam till i början att ens se på programmet, men jag gillar Jonas Gardell. Jag hade svårt att tro att han skulle vara kristen, så jag tänkte att det måste finnas en knorr på det hela. Kristendomen som till och med är emot homosexualitet ... Komiker som han är, driver han med det från första början genom att spela en förklädd präst. Så jävla skön, haha! Han säger själv att han har kommit fram till att Gud bevisligen inte finns, "men jag tror ändå, ohjälpligt" - ett fint uttalande. För det enda som vi människor behöver är tro, och det är inget man ska behöva göra kollektivt. Tro på Gud, spöken, kärleken, vetenskapen - you name it! - det är vad man själv känner och tror på som räknas. Om man sedan väljer att gå ut med det har man ju lite större ansvar till sig själv att stå för det också, tycker man. Det jag har svårt med för religiösa människor är ju att de faktiskt inte tror på vetenskapen - det som bevisligen är bevisat, och är ren fakta! Tvärtom gör Jonas Gardell, jag själv och säkert många andra som ser till vetenskapen men ändå har en tro på någonting. Att fatta vad vetenskapen är, därifrån se och ha en mer öppen syn jämfört med människor som är insnöade på sin religion. Själv anser jag ju att det borde vara och är vetenskapligt bevisat att det finns en energi på jorden, det som är min tro. Det är ju det man studerar när man går in i biologins, kemins och fysikens lagar. Bara för det kan man inte kalla sig kristen, som jag fick höra för några veckor sedan av någon som påstod att jag skulle vara passiv kristen. Ha! Knappast. Det är ju människorna (de kristna) själva som skrivit bibeln för att, som min mamma avslutade min mening, kunna försvara sina handlingar. Och förlåta, som att de behöver all förlåtelse de kan få, om de i slutändan bara har kvar sin tro efter oförlåtligt handlande mot människan. Gardell påpekade också att som Gud skildras i bilder och föreställningar, så är det bara just bilder och föreställningar gjorda av människan, och inte Gud själv. Han tog upp det första budordet om att man inte ska ha några andra gudar jämte mig, och att man ju inte kan förbjuda något som inte finns. Det finns säkert flera sådana "buggar", men då ska man väl granska bibeln och det har jag ingen lust med. Jag är som sagt inte kristen. Men för det kan man väl vara en sökande ... efter något som kallas för tro.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback