Förmörkelse
Jag går runt i förmörkelse. För att klara av, orka med. För att hålla mig upprätt. Jag orkar inte, inte när verkligheten pockar på med sina sylvassa naglar som river upp, om och om igen. När det känns som att jag är en sådan som är hatad, att det är jag som har gjort något hemskt dåligt. Varför ska jag behöva må dåligt för något som jag inte ens vet vad som är sagt?
Kommentarer
Trackback