Forgetmenot

Det har varit jobbiga dagar sedan sist. Jag har inte kommit mig för att skriva av mig, snarare tänkt och tolkat en massa saker och haft ångest på grund av även det, när jag såklart inte är i skick att tolka saker och ting på ett positivt sätt för tillfället. Men jag är medveten om det, och kommit till insikt tack vare vissa personer. Men tvivlar desto mer på olika beteenden och vad än vänskap är, fastän jag inte vill det. Men det är guld värt i bättre stunder då jag bara känner mig bra, att jag förtjänar att få det bra vilket leder till att jag vill ha mer av det goda. Jag har dessutom vant mig vid tanken och ändrat min relationsstatus på facebook från komplicerad till singel. Som om man inte finns, om man inte finns på facebook! Ja, jag vet. Jag hatar det. Jag har alltid haft min status som komplicerad just för att det har varit så och känt mig som det, efter att det tog slut mellan mig och min första pojkvän. Ville inte ha någon efter honom, och ville inte påstå att jag var singel eftersom jag inte ville vara tillgänglig. Det är en enorm lättnad att ha kommit hit till den här punkten, att inte känna det komplicerat längre. Jag vet vad jag är, och det är Smart, Snygg och Singel. Jag måste bara känna mig hemmastadd i min egen kropp, komma ikapp mig själv och försöka må så bra så att jag inte kan må bättre - för mig själv, och av mig själv så att jag kan känna mig lika självsäker som jag får det att låta just nu. Jag har varit min egen psykolog den senaste tiden och gått igenom mig själv i mina relationer och kommit fram till en del, som har varit otroligt jobbigt men lärorikt. Jag har kommit igenom det, och har accepterat vissa saker som jag kanske inte har velat kännas vid förut. Vägen är fortfarande lång, men jag går den nu. Jag är på väg, och snart kommer jag.