Forgetmenot

Det var som ett spel, vi satt och väntade på att få börja spela. Innan var jag bara inställd på en stillsam middag med familjen då vi satt i ett enskilt bås vid en fin restaurang. Men några som inte hade för avsikt att äta satte sig vid bordet bredvid och vägrade gå när kyparen bad dom. Ett par andra blev också bråkade med men de skulle å andra sidan äta, och hade inte ens fått menyer att beställa något ifrån. Kyparen lommade lite skamset därifrån. Ytterligare ett par andra satte sig närgånget vid vårt bord, och jag höll hårt i min väska där jag hade mediciner, linsvätska och min stora plånbok. Jag skyddade den så gott jag kunde, jag nästan satt på den när jag såg blickar se på den som att man inte tänkte smyga med eller skämmas för att ta den. Någon började berätta hur vi skulle göra. Alla behövdes, och vi behövde vapen. Min brorsa satt bredvid mig och lyssnade. Några kom tillbaka efter att ha fått en större arsenal, dvs en makeover. (J som jag bodde med ett tag på Marieborg.) Hon såg målad ut i ansiktet och armarna, hon visade upp sig och såg farlig ut. Log med vassa tänder, spände ut naglarna till klor och vände sig om där en svans växte ut framför våra ögon. Hon kom upp till mig och drog försiktigt med klorna mot min kind, jag lät det hända, njöt lite. Paret bredvid oss hade klätt av sig och skulle ha sista sexet. Det började bli liv. Jag tog på mig det viktigaste i fickorna, såg en ny medicin i väskan som jag inte sett förut. Jag frågade han bredvid mig om vad det var för något och varför jag skulle ha det, men han hann inte svara förrän vi var tvungna att alliera oss. Jag följde med strömmen, hade inga vapen. Det var spring överallt, monstrena närmade sig. Vi delades och jag följde med några tjejer åt ett håll. Vi höll utkik på monster och hittade ett rum som man kunde klättra upp i till ett utrymme. De började leta vapen där och jag hade problem att klättra efter. (Hinder) In kommer ett monster, en man, fryser fast i några sekunder som de tydligen gör innan de anfaller och jag lyckas ta mig upp i ett hörn medan de två andra sitter i ett annat. Han får liv igen, känner lukten av de andra tjejerna och går fram till dom. De lyckas charma honom, och han låter dom gå. Han luktar sig fram till mig, säger att de vägrade vara med i kören (?) så de slapp. Jag sade dels av rädsla dels av sanning att jag tycker ju om att sjunga så jag är med, även om jag helst ville följa med dom. Men jag fick gå även jag, ensam hittade jag till slut några som skulle vara med i kören och anslöt mig till dom. Det hade dödats både monster och människor, snart var vi en mindre stor grupp som höll ihop. Vi kom in i ett hus, vi låste alla tre dörrar som fanns och spanade ut på monster. Först såg vi en märklig prick som kom och försvann på en vägg, vi tog det som ett tecken, och de rörde sig ute i skogen i olika skepnader. Jag såg en smal, mörk gestalt smyga därute och jag tog åter på mig det viktigaste jag hade i beredskap att slåss och fly. Tungt blev det då med kameran över axeln. Genom ett dörrfönster såg jag några som inte hade hunnit in och en brunbjörn som stod i skogen bakom dom. Den reste sig på bakbenen och slog sig på bröstet, de sprang till min dörr som jag öppnade men stängde igen för att björnen kom efter. En hann in, de andra sprang till den andra dörren och kom in men då fastnade även björnen i dörröppningen. Den kom in och alla spelade mer eller mindre döda. Jag letade vapen i lådorna och diskstället, hittade ingen stor kniv utan bara en tårtspade. Jag lugnade ned mig, lade mig ned som död och ringde en polis istället som kom och hämtade björnen. Vi såg fortfarande figurer ute i skogen. Helt plötsligt var jag med några andra, på monsternas sida. Gollum var där, de var inte jättesnälla mot honom och han var ledsen. Jag lade en filt över honom och han var så söt och snäll och rädd. Lilla sjöjungfrun och Blunder hade gömt sig med oss, bakom mig och Gollum. De höll på att bli sedda när Gollum lade sig ned, "monstrena", männen eller de onda, hajade till och jag reste mig snabbt så att de inte hann se dom. Den lilla sjöjungfrun hade förlorat någon sorts livflaska till Tingeling, men i gengäld fick hon tillbaka tio stycken då Tingeling inte behöver mycket för sin kraft. Gollum reste på sig igen, tittade efter dom men då hade de redan hunnit försvinna bakom mig. " ...Och så tog han mitt huvud mellan sina händer och kysste mig." Haha, nej romantiskt var det inte. Men han gjorde just så för att visa sin tacksamhet till mig, jag gav honom pussen och hela han luktade och kändes som gummi. Äckligt! På samma sätt gömde jag mig med Gollum för andra värre monster, som nästan kände lukten av oss men som aldrig gjorde upptäckten. Jag tror jag vaknade lite hastigt en gång och det var nästan som att jag drömde om det hela i ännu en version, därav lite rörigt. Då var det bara jag och en annan tjej som hade en karta med oss och vi hade valet att börja undersöka uppe eller nere. Vi visste att vi hade monster i form av möss att möta, och jag tror vi valde att gå ned först för att kunna möta värre monster senare. Den här gången var mer lik en labyrint och olika rum att gå igenom, och vi kom upp och tillbaka vid olika dörrar. Det slutade i en sexorgie och att jag släckte ned i pappas vardagsrum och hade problem att stänga ned datorn. Kanske var det bara ett spel trots allt ...