Forgetmenot

Dagar att bara vara och leva ut med älsklingen är perfekta. Det hinns inte med att blogga så mycket, även om jag tänker ibland att jag ska. Jag lever dagarna istället för att skriva om dem, men tänker ändå lika mycket. Mycket skrivande på manuset har det varit, men har för tillfället skrivkramp. Jag försökte igår pga stress, men det känns som att jag måste maila om handledningen i veckan att jag inte har något att lämna in. Kanske hinner jag till imorgon kväll, eller inte. Jag och älsklingen åker tåg, och passar i alla fall på att blogga nu. Vi är på väg mot Jönköping och ska på en fest då hans kusin tydligen har tagit någon sorts examen. Han träffade min famillj första gången i veckan, i tisdags för att vara exakt, dvs min födelsedag! :D Jag har blivit 25! Det känns både bra och dåligt. Jag väljer att täänka på det bra. N är ju så fin, han får mig att tänka positivt och uppmuntrar till att inte oroa mig så mycket. Att bara vara, och det glad med honom. Jag njuter av all den tid jag har med honom. Så nu idag och kväll får jag träffa hans föräldrar och lite släkt, ska bli trevligt. Finis sover nu, blev åksjuk när han satt och höll på med sin nya och för mig konkurrerande dator, en mac. Han är ju så glad, haha, och det får han vara för mig. Bara han fördelar tiden mellan mig och den rättvist, vilket han gjort ännu så länge i alla fall. Han har ju bara haft den två dagar, och överförde sin backup och saker från de förra, äldre datorerna så att vi inte somnade förrän halv två, två inatt. Så gick vi upp klockan sju för att hinna med tåget som gick tio över åtta från centralen. Jag mådde jätteilla på tunnelbanan, och var kallsvettig. Jag hann köpa en dricka och en sallad som vi har delat på, och jag loggade in på facebook för att ego-leka med webbkameran, blink blink. Jag hittar den inte och kan inte få igång de på annat sätt än inne på facebook. Vet någon hur man gör?? Jag somande och sov en liten stund det första jag gjorde, och mådde betydligt bättre när jag vaknade av obekvämligheten typ fyrtio minuter senare. Det svänger ordentligt nu, så jag borde väl egentligen stänga ned även jag så att jag inte börjar må illa igen. Det skulle just vara snyggt om vi båda är nedspydda när vi anländer och hans föräldrar kommer och hämtar oss. Tihi, lite kul att hans familj är nyfiken på mig. Det är inte bara Nicke som är nyfiken :)