The remains of the day
The remains of the
Regi: James Ivory
Manus: Ruth Prawer Jhabvala Skådespelare: Anthony Hopkins, Emma Thompson
Det här är en brittisk dramafilm från 1993 som utspelar sig innan andra världskriget. Butlern Stevens (Hopkins) jobbar på Lord Darlingtons slott där han står högst i hierarkin och sköter anställningen av de andra, bl.a hans gamle far. Miss Kenton (Thompson) söker och får jobbet som husfru och det påbörjas en mycket subtil men djup kärlekshistoria mellan dem samtidigt som Lord Darlington bjuder hem inflytelserika politiker och är säker på att Tyskland vill ha fred.
Det här en film baserad på Kazuo Ishiguros bok med samma namn. Jag önskade och fick denna duo-kombination och valde att se filmen först. Och vilken en sen! Min mamma hade spoilat slutet för mig, trodde jag. Men det visade sig att det var fel, tack och lov. Förväntat slut är aldrig kul och därmed kan jag vara kluven till ramberättelser där man får veta hur slutet kommer te sig. Men de flesta filmer med ramberättelser är oftast väldigt bra och kräver stor finess vilket placerar dem högt i listan bland de allra bästa, så som Broarna i Madison County, The notebook och The green mile.
Hopkins gör en mästerlig roll som en mycket reserverad man som tar sitt jobb som butler på största allvar på bekostnad av sina egna känslor och personliga frihet. Med ytterst små medel berättar han otroligt mycket med hela sitt uttryck. Han vägrar visa sina känslor men man ser dem så väl inuti hans ögon, innanför hans skinn och i hans mungipor som rycker av att vilja tala ut. Filmen är symboliskt uttrycksfull med hela sin genre. Diagonaler syns genomgående där Stevens ständigt står i bakgrunden och i ramberättelsen i förgrunden eller med allt fokus på sig. Det finns både en självpånyttfödelse och inte, och jag lämnas med en något otillfredsställd känsla samtidigt som jag känner mig enormt berikad som man gör efter en riktigt bra film som lyckats förmedla starka känslor.
En stark nia får den av mig då jag kan vara lite skeptisk till temat om andra (och första) världskriget. Det passar bra in i den här filmen, men gör det till en inte helt renodlad kärlekshistoria. Ska bli intressant att läsa boken efter filmen nu när jag också har ansikten att förhålla mig till.
Kommentarer
Trackback