Forgetmenot

Captain Marvel

Manus: Anna Boden, Ryan Fleck, Genewa Robertson-Dworet

Skådespelare: Brie Larson, Samuel L. Jackson, Jude Law, Ben Mendelsohn, Annette Benning m.fl.

Det här är den tjugoförsta filmen i ordningen av Marvel Cinematic Universe med den första kvinnliga huvudrollen. Captain Marvel, eller Vers som hon heter, jobbar för rasen Krees militär och blir kidnappad av fienden Skrull. Hon lyckas fly ifrån dem och de hamnar alla på jorden. Året är 1995 och hon har fått sina superkrafter från kree-folket när de räddade och sedan övade upp henne med hjälp av Högsta Intelligensen. Vi får återigen träffa Fury (L. Jackson) och föryngringen av honom är animationsmagi på hög nivå. Känslorna till Captain Marvel var kluvna, de gick från att känna att det var en medelmåttig hjälte till asgrym, sedan sjönk dem igen när det blev för mycket och hon nästan blev övermänsklig. Men det jämnade ut sig igen till att hon helt enkelt är en av de coolaste i gänget. Jag gillar temat att hon behöver minnas och hitta tillbaka till sig själv och att kraften hon har ligger i det, i hennes överjag som jag tolkar det. Att vara i sin kraft, har fått en mycket större innebörd och jag antar att det också är det man vill säga med filmen, att lyssna på sin kvinnliga sida även om det inte heller behöver tolkas så med tanke på genren. Samspelet mellan henne och Fury är som man vill ha det, och filmens stora behållning är katten Goose. Det håller nog Fury också med om. (Det visste jag inte innan jag tog bilden.) 

I en post-credit scen får man som vanligt se vad som väntar i nästkommande film, och det är ingen mindre än Avengers: Endgame. Inom parantes väntar jag med spänning efter att ha sett Avengers: Infinity war för bara en månad sen och sluppit den långa väntan som alla Marvel-fans har haft. Och det var efter biopremiären av den som jag blev övertygad om att börja se alla filmerna. Till min pojkväns stora förtret bestämde jag mig för det efter att han avslöjat vad som hände i slutet av den, och det var nog helt enkelt därför ;)